Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppgörelse om indiska IT-tekniker

IBM och facken har träffat ett lokalt avtal som reglerar arbetsuppgifterna för 100 indiska IT-tekniker. En muntlig uppgörelse finns om ersättningen, men klubben vill inte att den ska vara normgivande.
Publicerad
Uppgifter om att indiska IT-tekniker på IBM skulle ha fått 4 000 - 5 000 kronor i månaden i stället för 25 000 ledde till en central förhandling. Resultatet blev ett lokalt avtal som reglerar antalet indiska IT-tekniker, vilka arbetsuppgifter som de ska utföra och hur avtalet ska följas upp. En plan finns också för hur 50 anställda vid IBM i Sverige ska få vidareutbildning i den bristkompetens som de indiska IT-teknikerna besitter.
- Vi har löst en fråga kring kompetensbehovet och formfrågan för användningen av indier. Men jag är inte nöjd med villkoren, det finns en hel del att göra när det gäller ersättningen, säger Sifklubbsordförande Martin Ekelöf.
Han bekräftar att det finns en muntlig överenskommelse som garanterar att de indiska IT-teknikerna får ersättning i nivå med svenska ingångslöner för civilingenjörer, vilket innebär drygt 26 000 kronor i månaden.
- Det som indierna tjänar handlar om väsentligt mer än 5 000 om man beaktar tillägg och kostnadsersättningar, säger Karl Olof Stenqvist, vice VD på Teknikföretagen.
Martin Ekelöf är noga med att det här är ett fall och att det inte är normgivande. Skälet är att kostnadsersättningarna är de samma oavsett från vilken del av världen de kommer.
- En indier har kanske 20 procent av en svensk lön plus traktamentet. En tysk har normalt 20 procent högre lön än en svensk plus traktamentet, säger Martin Ekelöf.
- Diskussionerna om kostnadsersättning och kollektivavtal måste fortsätta på central nivå, det gäller både arbetskraft från EU och andra delar av världen, säger Ekelöf.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."