Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann tvist om föreningsrätten

Det fackliga engagemanget irriterade arbetsgivaren, Ledarnas a-kassa, som ville säga upp klubbordföranden. Kassan har tidigare medgett kränkning av föreningsrätten. Och nu har även AD gått på Unionens linje.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Arbetsdomstolens lokaler i Gamla Stan i Stockholm. Fredrik Sandberg/TT

I maj bildade Unionen klubb på Ledarnas a-kassa. Ett beslut som inte enbart sågs med blida ögon från arbetsgivarens håll. Man började bland annat tvista om de förtroendevaldas rätt till facklig tid och hur och var tiden skulle förläggas rent fysiskt.

Klubbens ordförande noterade också en förändring i sättet arbetsgivaren behandlade honom. Han fick endast minimal löneökning vid den årliga lönerevisionen och fick en varning för olovlig frånvaro när han medverkat vid en central förhandling med arbetsgivaren.

Under våren kallade a-kassan till förhandling angående en påstådd arbetsbrist och föreslog att en avtalsturlista skulle träffas där två av tre klubbmedlemmar, inklusive klubbordföranden skulle sägas upp. Unionen avvisade förslaget eftersom man ansåg att den egentliga orsaken var medlemmarnas fackliga uppdrag.

Trots att Unionen sade nej till avtalsturlistan sades klubbordföranden upp och den fackliga verksamheten som bara varit igång ett år lades ned. Uppsägningen ogiltigförklarades samma dag och Unionen stämde Ledarnas a-kassa för både föreningsrättskränkning och turordningsbrott på sammanlagt 250 000 kronor.

Ledarnas a-kassa medgav dock ganska snabbt att man sagt upp Unionenmedlemmen på grund av hans fackliga uppdrag och nu har också Arbetsdomstolen gett Unionen rätt och förklarar uppsägningen av medlemmen ogiltig. Kassan måste betala skadestånd för föreningsrättskränkning, brott mot förtroendemannalagen och otillåten avstängning.

Att förklara en uppsägning ogiltig innebär att medlemmen har rätt att få tillbaka sitt jobb. I las finns dock en bestämmelse, som ibland kallas för utköpsparagrafen, som innebär att arbetsgivaren köper ut den anställde och betalar ett skadestånd som står i relation till hur länge du arbetat. Från 16 månadslöner om du varit anställd i mindre än fem år, upp till 32 månadslöner om din anställningstid uppgår till minst tio år.

Hur man valt att göra i det här fallet är ännu oklart.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.