Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemannaavtalet hjälper företag att strunta i turordning

Paragraf 12 i tjänstemannaavtalet för verkstadsindustrin tvingar facket att förhandla bort personer med långa anställningstider vid uppsägning. Det anser Johan Löfling på Saab i Linköping, som nyligen sade upp 272 personer.
Publicerad
Av de övertaliga var det inte mer än 42 som sades upp för att de var senast anställda. 28 personer fick olika pensionslösningar. Övriga ansågs inte ha den kompetens som företaget måste besitta för att driva verksamheten i framtiden. Och facket hade inte mycket att sätta emot.
- Paragraf 12 gör det lättare för företaget att hänvisa till undantaget i las. De behöver inte anstränga sig för att hitta omplaceringar. Men jag vill inte påstå att vårt företag missbrukat paragrafen, absolut inte. Det är så här det ser ut i dag, säger Sifklubbens ordförande Johan Löfling.
Han har mött mycket ilska, främst från äldre medarbetare som jobbat många år på Saab men som nu funnits övertaliga. Snittåldern på de uppsagda var över 40.
Den omdiskuterade paragraf 12 var en eftergift till arbetsgivarna för att man skulle få omställningsavtalet i hamn. Trygghetsrådet har också trätt in och erbjudit rådgivning och ekonomiskt stöd för de uppsagda på Saab.
Några av de uppsagda har startat ett nätverk med syfte att bearbeta det som hänt och skapa lust och kraft att gå vidare i karriären.
- Det är kanon. Där är vi med och stöttar ekonomiskt. Vi förhandlade oss till pengar från företaget till våra medlemmar, säger Johan Löfling.

LINDA SVENSSON

Fakta:
Paragraf 12, moment 2 lyder: "De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa krav inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de tjänstemän som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."