Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svensk arbetsrätt flexibel

Arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet skapar flexibilitet. Något som förstärks av den svenska modellen som bygger på kollektivavtal och samförstånd mellan fack och arbetsgivare. Samtidigt ställs stora krav på de anställda.<br />
Publicerad
- Arbetstagarna har långtgående skyldigheter att utföra nya arbetsuppgifter, säger Mia Rönnmar som i en avhandling vid Lunds universitet jämför arbetsrätten i Sverige, Tyskland och Storbritannien.
I förhållande till det brittiska anställningsskyddet är både det svenska och tyska anställningsskyddet starkt.
- Då borde intresset för flexibla lösningar bli större eftersom en och samma arbetsstyrka kan utnyttjas till olika arbetsuppgifter, säger Mia Rönnmar.
Kollektivavtalen ger stort utrymme för anpassning.
- Omplaceringsrätten samverkar med arbetsskyldigheten samt samråd och förhandling som är grundförutsättningen för svensk arbetsrätt. I Tyskland är benägenheten att gå till domstol större, säger Mia Rönnmar.
Samtidigt är hon medveten om att flexibiliteten inte alltid uppfattas som positiv av den enskilde.
- Många tvister i Arbetsdomstolen handlar om anställda som blivit pålagda nya arbetsuppgifter. Men man kan uppleva det som positivt om man blir involverad i ett tidigt skede, säger Mia Rönnmar.
Stora krav ställs dock på arbetstagarna.
- De måste ständigt vara beredda att vidareutbilda sig för att vara anpassningsbara. Med kvalifikationerna ökar chanserna för att få behålla jobbet, säger Mia Rönnmar.
Slutsatsen är att den svenska arbetsrätten med kollektivavtal och ett fack som agerar i samförstånd ger stort utrymme till långsiktig anpassningsbarhet.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.