Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svensk arbetsrätt flexibel

Arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet skapar flexibilitet. Något som förstärks av den svenska modellen som bygger på kollektivavtal och samförstånd mellan fack och arbetsgivare. Samtidigt ställs stora krav på de anställda.<br />
Publicerad
- Arbetstagarna har långtgående skyldigheter att utföra nya arbetsuppgifter, säger Mia Rönnmar som i en avhandling vid Lunds universitet jämför arbetsrätten i Sverige, Tyskland och Storbritannien.
I förhållande till det brittiska anställningsskyddet är både det svenska och tyska anställningsskyddet starkt.
- Då borde intresset för flexibla lösningar bli större eftersom en och samma arbetsstyrka kan utnyttjas till olika arbetsuppgifter, säger Mia Rönnmar.
Kollektivavtalen ger stort utrymme för anpassning.
- Omplaceringsrätten samverkar med arbetsskyldigheten samt samråd och förhandling som är grundförutsättningen för svensk arbetsrätt. I Tyskland är benägenheten att gå till domstol större, säger Mia Rönnmar.
Samtidigt är hon medveten om att flexibiliteten inte alltid uppfattas som positiv av den enskilde.
- Många tvister i Arbetsdomstolen handlar om anställda som blivit pålagda nya arbetsuppgifter. Men man kan uppleva det som positivt om man blir involverad i ett tidigt skede, säger Mia Rönnmar.
Stora krav ställs dock på arbetstagarna.
- De måste ständigt vara beredda att vidareutbilda sig för att vara anpassningsbara. Med kvalifikationerna ökar chanserna för att få behålla jobbet, säger Mia Rönnmar.
Slutsatsen är att den svenska arbetsrätten med kollektivavtal och ett fack som agerar i samförstånd ger stort utrymme till långsiktig anpassningsbarhet.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.