Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Strid om medbestämmande på Fortum

Fortum motarbetar de anställdas inflytande. Det anser facken som sagt upp samarbetsavtalet.
Publicerad
- Indirekt försöker arbetsgivaren styra det fackliga arbetet och hindra oss. Jag har känslan av att föreningsrätten kränks, säger Leif Wiklund ordförande för Sifklubben vid Fortum i Stockholm.
Striden gäller det koncernfackliga arbetet. Facken kräver att en person per förbund ska ha rätt att ägna sig åt det koncernfackliga på heltid och kunna resa mellan bolagen.
- Företaget vill bara låta oss jobba fackligt på respektive bolag, säger Leif Wiklund.
Fortums tolkning av begreppen förtroendemannatid och kontaktarbete i det centrala utvecklingsavtalet är orimlig hävdar Sif tillsammans med Civilingenjörsförbundet, Seko och Ledarna. Därför har facken nu sagt upp det lokala samarbetsavtalet.
- Det är olyckligt. Det var inte företagets strävan att det skulle gå så, säger Lars-Göran Edberger, personalchef på Fortum.
Situationen som uppstått är enligt honom en följd av den omorganisation som skett då beslutsfattandet delegerats.
- Vår avsikt är inte att minska medbestämmandet eller antalet förtroendemän, men arbetet ska ske i bolagen där besluten fattas och de berörda finns, säger Edberger.
Med att säga upp samarbetsavtalet vill facken bjuda företaget motstånd.
- Det ger en massa bök för arbetsgivaren som nu måste gå på mbls bokstav, vilket krånglar till det eftersom det blir fler förhandlingar med fler personer, säger Leif Wiklund som menar att medlemmarna nu drabbas av minskat inflytande.
Att Fortum betecknas som en pannordisk koncern med huvudkontor i Finland har försvårat fackens arbete.
- Vi har ett problem i att svensk arbetsrätt sträcker sig till svenska företag, koncernledningen finns i Finland, säger Sifs ombudsman Jan Jangsäter.
I ett direktiv har de svenska facken tillsammans med de norska och finska krävt ett etikavtal med Fortum, ett samverkansavtal i Sverige och ett etiskt avtal för verksamheten i Tallin. Det senare har gett resultat.
Av Fortums cirka 14 000 anställda finns 4 000 i Sverige varav många kommer från Birka Energi som köpts upp av koncernen.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."