- Det är svårt att tänka sig att det går att reglera avtalens skälighet i lag, det blir alltför svårt att bygga upp klara kriterier, sa professor Niklas Bruun när Arbetslivsinstitutet ordnade en hearing om de så kallade konkurrensklausulerna.
På regeringens uppdrag leder Niklas Bruun en översyn av arbetsrätten, där frågan om konkurrensklausulerna ingår som en del. Medverkade på hearingen gjorde inbjudna från fack och arbetsgivare.
Att konkurrensklausuler blivit vanligare de senaste åren är i stort sett det enda som de är överens om.
Eva-Helena Kling, Sifs chefsjurist, vill helst se att klausulerna försvinner helt och hållet.
- Min uppfattning är att de inte behövs. Sif anser att man ska binda människor med morötter, inte med bojor. Konkurrensklausuler hindrar folk att röra sig i arbetslivet och är tillväxthämmande.
Hon får mothugg av Lars Gellner från Svenskt Näringsliv.
- Användandet av konkurrensklausuler tenderar att öka. Det ser jag som ett tecken på att behovet av dem är stort.
Sveriges Verkstadsindustrier chefsjurist Anders Weihe menar att det enda problemet med klausulerna är att överenskommelsen de bygger på är för snäv och alltför inriktad på tillverkningsindustri. I dag behövs klausulerna för nya områden, inte minst i kunskapsföretagen.
Även på LO-sidan har klausulerna börjat bli vanligare, berättar Mattias Petersson på Grafiska fackförbundet.
- Framför allt är det på de nya IT-företagen, där har de blivit mer regel än undantag. Det förekommer rena yrkesförbud där den anställde förbinder sig att inte ta jobb i samma bransch inom sex månader efter anställningens upphörande. I ett fall var det en medlem som inte fick a-kassa. A-kassan menade att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande eftersom han inte kunde ta jobb i sin bransch.
I slutet av oktober ska Arbetslivsinstitutets översyn vara färdig.

NIKLAS HALLSTEDT