Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stor oenighet om konkurrensklausuler

Avtal som hindrar anställda att ta jobb hos konkurrenter blir allt vanligare på den svenska arbetsmarknaden. Facken menar att avtalen är onödiga och ibland innebär yrkesförbud, men någon ny lagstiftning är ändå inte aktuell.
Publicerad
- Det är svårt att tänka sig att det går att reglera avtalens skälighet i lag, det blir alltför svårt att bygga upp klara kriterier, sa professor Niklas Bruun när Arbetslivsinstitutet ordnade en hearing om de så kallade konkurrensklausulerna.
På regeringens uppdrag leder Niklas Bruun en översyn av arbetsrätten, där frågan om konkurrensklausulerna ingår som en del. Medverkade på hearingen gjorde inbjudna från fack och arbetsgivare.
Att konkurrensklausuler blivit vanligare de senaste åren är i stort sett det enda som de är överens om.
Eva-Helena Kling, Sifs chefsjurist, vill helst se att klausulerna försvinner helt och hållet.
- Min uppfattning är att de inte behövs. Sif anser att man ska binda människor med morötter, inte med bojor. Konkurrensklausuler hindrar folk att röra sig i arbetslivet och är tillväxthämmande.
Hon får mothugg av Lars Gellner från Svenskt Näringsliv.
- Användandet av konkurrensklausuler tenderar att öka. Det ser jag som ett tecken på att behovet av dem är stort.
Sveriges Verkstadsindustrier chefsjurist Anders Weihe menar att det enda problemet med klausulerna är att överenskommelsen de bygger på är för snäv och alltför inriktad på tillverkningsindustri. I dag behövs klausulerna för nya områden, inte minst i kunskapsföretagen.
Även på LO-sidan har klausulerna börjat bli vanligare, berättar Mattias Petersson på Grafiska fackförbundet.
- Framför allt är det på de nya IT-företagen, där har de blivit mer regel än undantag. Det förekommer rena yrkesförbud där den anställde förbinder sig att inte ta jobb i samma bransch inom sex månader efter anställningens upphörande. I ett fall var det en medlem som inte fick a-kassa. A-kassan menade att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande eftersom han inte kunde ta jobb i sin bransch.
I slutet av oktober ska Arbetslivsinstitutets översyn vara färdig.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.