Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stor oenighet om konkurrensklausuler

Avtal som hindrar anställda att ta jobb hos konkurrenter blir allt vanligare på den svenska arbetsmarknaden. Facken menar att avtalen är onödiga och ibland innebär yrkesförbud, men någon ny lagstiftning är ändå inte aktuell.
Publicerad
- Det är svårt att tänka sig att det går att reglera avtalens skälighet i lag, det blir alltför svårt att bygga upp klara kriterier, sa professor Niklas Bruun när Arbetslivsinstitutet ordnade en hearing om de så kallade konkurrensklausulerna.
På regeringens uppdrag leder Niklas Bruun en översyn av arbetsrätten, där frågan om konkurrensklausulerna ingår som en del. Medverkade på hearingen gjorde inbjudna från fack och arbetsgivare.
Att konkurrensklausuler blivit vanligare de senaste åren är i stort sett det enda som de är överens om.
Eva-Helena Kling, Sifs chefsjurist, vill helst se att klausulerna försvinner helt och hållet.
- Min uppfattning är att de inte behövs. Sif anser att man ska binda människor med morötter, inte med bojor. Konkurrensklausuler hindrar folk att röra sig i arbetslivet och är tillväxthämmande.
Hon får mothugg av Lars Gellner från Svenskt Näringsliv.
- Användandet av konkurrensklausuler tenderar att öka. Det ser jag som ett tecken på att behovet av dem är stort.
Sveriges Verkstadsindustrier chefsjurist Anders Weihe menar att det enda problemet med klausulerna är att överenskommelsen de bygger på är för snäv och alltför inriktad på tillverkningsindustri. I dag behövs klausulerna för nya områden, inte minst i kunskapsföretagen.
Även på LO-sidan har klausulerna börjat bli vanligare, berättar Mattias Petersson på Grafiska fackförbundet.
- Framför allt är det på de nya IT-företagen, där har de blivit mer regel än undantag. Det förekommer rena yrkesförbud där den anställde förbinder sig att inte ta jobb i samma bransch inom sex månader efter anställningens upphörande. I ett fall var det en medlem som inte fick a-kassa. A-kassan menade att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande eftersom han inte kunde ta jobb i sin bransch.
I slutet av oktober ska Arbetslivsinstitutets översyn vara färdig.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.