Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Småföretagare ovilliga att rehabilitera sjuka

Småföretagarna tillhör vinnarna i den nya sjukförsäkringen. Trots det tänker många av dem göra sig av med anställda som är sjukskrivna, visar en undersökning från Företagarna.<br />
Publicerad
Det nya systemet, som infördes vid årsskiftet, innebär att arbetsgivarna ska betala 15 procent av kostnaden för sina sjukskrivna efter de två första veckorna. I gengäld har de sociala avgifterna sänkts. Eftersom småföretagen har lägre sjukfrånvaro än genomsnittet innebär det sannolikt att de små arbetsgivarna har tjänat på reformen. Dessutom finns det ett skydd inbyggt i systemet. Understiger den extra avgiften 12 000 kronor per år behöver man inte betala. Ingen behöver heller betala mer än 4 procent av den totala lönekostnaden.
Ändå är de små arbetsgivarnas organisation Företagarna helt igenom negativa till reformen.
- Vi tycker att den bör skrotas. Varje företag som ingår i gruppen kan drabbas. Även om en och annan kommer att tjäna några kronor får de ändå leva med riskerna i systemet. Dessutom är det inget som hindrar att regeringen skruvar upp de sociala avgifterna igen när man behöver pengar till statskassan, det känns inte som någon kassaskåpssäker kompensation, säger Företagarnas chefsjurist Jens Karlsson, enligt vilken medlemsföretagens misstro mot reformen är "kompakt"
- När jag är ute på medlemsmöten får jag försöka nyansera det hela och berätta att det ändå finns plustecken.
När Företagarna frågade medlemsföretagen hur de ska handskas med det nya systemet visade det sig att 31 procent kommer att stå för kostnaden, medan 51 procent kommer att försöka undvika att betala. För dem finns tre olika alternativ: de låter den sjukskrivne komma tillbaka på hel- eller deltid (23 procent), den sjukskrivne får rehabilitering (8 procent) eller sluta (21 procent). Resultatet tolkar Företagarna som att systemet fungerar som ett sätt att tvinga bort långtidssjukskrivna från arbetsmarknaden, och inte leder till rehabilitering.
Om det fungerade bättre i det tidigare systemet säger undersökningen inget om.
- Svårigheterna var stora där också. Det man kan säga är att reformen inte satt fart på rehabiliteringsarbetet ännu, säger Jens Karlsson.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar