Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sju av tio tycker facket ska kräva kollektivavtal

Medan en knapp majoritet anser det var fel att kräva kollektivavtal vid salladsbaren i Göteborg tycker de flesta att facket ska göra det i andra situationer, visar en TEMO-undersökning.<br />
Publicerad
Drygt 1000 svenskar är tillfrågade i undersökningen som gjordes i förra veckan, på uppdrag av Hotell och Restaurangfacket.
41 procent anser att facket gjorde rätt då man krävde kollektivavtal vid den tidigare blockerade salladsbaren Wild´n Fresh, medan 46 procent anser att det var fel.
Men generellt står fler bakom fackets rätt att kräva kollektivavtal.
53 procent anser det är rätt att göra det på småföretag, med upp till tio anställda, 70 procent där anställda saknar garanti för löne- och anställningsvillkor.
Nästan åtta av tio, eller 77 procent, tycker att facket ska ha rätt att kräva kollektivavtal på företag där personalen har sämre löner och villkor än vad kollektivavtalet anger som minimum.
Om en arbetsgivare efter flera månaders försök till övertalning från fackets sida ändå vägrar teckna kollektivavtal anser 40 procent att den bästa åtgärden är att exempelvis dela ut flygblad, informera om varför det är viktigt med kollektivavtal och uppmana folk att i stället välja ställen där man har avtal med garanti för löner och villkor för personalen.
32 procent tycker att man ska sätta press på arbetsgivaren på annat sätt, medan 15 procent inte anser att facket ska agera alls utan låta arbetsgivaren själv sätta de löner man vill.

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."