Sifs chefsjurist nöjd med Kellermandom

Tvisten sträcker sig tillbaka till 1997. Textilföretaget Kurt Kellerman hade inget kollektivavtal och ville inte teckna något heller. Industrifacket satte företaget i blockad för att pressa fram ett avtal. Men Kellerman valde att gå till AD, som består av fyra representanter för arbetsmarknadens parter och tre jurister. Kellermans advokat, Jens Tillqvist, ansåg att endast juristerna skulle avgöra ärendet, eftersom han ansåg att de andra ledamöterna hade partsintressen i frågan. När AD inte godkände det drevs ärendet vidare till Europadomstolen. Företaget och advokaten hävdade att det var en kränkning av de mänskliga rättigheterna och rätten till en rättvis rättegång.
- Kellerman har processat om AD är rätt instans att döma honom, eftersom han inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Han upplevde att han inte fick en rättvis rättegång, säger Sifs chefsjurist Katri Linna.
Men Europadomstolen anser inte att AD:s intressen skulle vara motstridiga företagets. Den har en skyldighet att döma opartiskt. Dessutom anser Europadomstolen att det faktum att en arbetsgivarrepresentant reserverade sig mot beslutet visar att ledamöterna inte alla strävar åt samma håll och har gemensamma intressen.
- Det tycker man givetvis är ganska skönt som facklig representant. Kritikerna har använt sig av det här för att komma åt ett system man inte gillar, det vill säga tvistelösningsmodellen med arbetsmarknadens parter, säger Katri Linna.
Hon kan trots det tänka sig en översyn av Arbetsdomstolen.
- Man kan mycket väl förutsättningslöst diskutera AD:s sammansättning. Det finns ingen anledning att vidmakthålla ett system där folk kan känna sig orättvist behandlade. Men man bör hålla isär frågor som tar sikte på att förbättra ett system, och de som vill förkasta det.
- Det finns kritik mot våra vanliga domstolar också, men det finns ingen som kräver att vi avskaffar dem, säger Katri Linna.

LINDA SVENSSON

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.

Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem. — Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen.

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den.

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.