Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifnej till stramare konfliktregler

Centerpartiet vill ha regler för vilka fackliga stridsåtgärder som ska tillåtas i olika fall. Onödigt, eftersom systemet fungerar så bra ändå, tycker Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.<br />
Publicerad
Arbetsgivare kan drabbas oproportionerligt hårt av fackliga stridsåtgärder, i värsta fall till den grad att de tvingas lägga ned eller flytta utomlands, hävdar centern. I sitt jobbprogram föreslår partiet att det ska ställas upp regler för när och på vilket sätt stridsåtgärder ska kunna vidtas i relation till de skador som kan uppstå. Dessutom vill man att stridsåtgärder mot företag utan anställda som är med i facket ska förbjudas. "Med orimliga konflikter minskar förtroendet för den svenska modellen, inte minst för fackföreningsrörelsen samtidigt som jobben flyttar utomlands", skriver partiet.
Sifs ordförande har ingen förståelse för förslagen.
- Jag tycker inte att det behövs. Vi har en god balans på arbetsmarknaden i dag, även om det finns en del ytterligheter. Men man måste se till helheten på arbetsmarknaden, och den fungerar bra, säger Mari-Ann Krantz.
Ett rikskänt exempel på när fackliga stridsåtgärder debatterades var när Hotell- och restaurangfacket satte en salladsbar i Göteborg i blockad i våras. Detta trots att ingen anställd på salladsbaren var med i facket.
Kan det finnas anledning att förbjuda stridsåtgärder mot företag som saknar fackliga medlemmar?
- Nej, de fackliga organisationerna hanterar detta på ett bra sätt i dag. Och vi på Sif har inte haft några diskussioner om stridsåtgärder mot företag där vi inte har medlemmar.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."