Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifmedlem kräver nära en miljon för utebliven lön

I flera år har han bara fått ut en del av sin lön. Dessutom krävs han på tidigare utbetalda pengar. Nu stämmer Sif arbetsgivaren, Plymovent, i Arbetsdomstolen, AD.<br />
Publicerad
Sifmedlemmen var fram till 1996 chef i ett av ventilationskoncernen Plymovents dotterbolag, i USA. När han erbjöds ett chefsjobb i det svenska bolaget krävde han och fick en lön vars nivå den svenske vd:n, enligt Sifmedlemmen, inte ville avslöja för den svenska företagsledningen. Därför skrevs ett avtal som innebar att mannen skulle få en lön på 30 000 kronor i månaden från det svenska bolaget plus 1 000 pund per månad från det helägda engelska dotterbolaget Plymovent Ltd.
Men i oktober -99 kom inte längre några pengar från England. I samma veva fick Sifmedlemmen ett brev från den engelske revisorn som påstod att han nu inte hade rätt till de 1 000 punden då han avgått som "Director" i det engelska bolaget. Han krävdes också på en återbetalning av tidigare utbetalad lön. Enligt revisorn hade den svenske vd:n beordrat honom att skriva brevet.
Sifmedlemmen har inte betalat tillbaka några pengar och fortsatt ifrågasatt varför pengarna uteblivit men ändå tålmodigt väntat på att saken skulle ordna sig.
- Han har kontinuerligt påtalat det här men, av lojalitet med bolagen som haft en ansträngd ekonomi vid flera tillfällen, fortsatt att vänta, förklarar Sifs jurist Hanna Björknäs.
Först förra sommaren fick Sif kännedom om saken. Sedan dess har man resultatlöst förhandlat med arbetsgivaren och en stämning är nu inlämnad till AD. Om Sif vinner målet kan Plymovent få betala tillbaka den uteblivna lönen, med ränta nu motsvarande nära en miljon kronor. I första hand krävs både det svenska och engelska bolaget solidariskt på pengarna.

ANITA TÄPP








Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."