Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifklubben bryter samarbetet med Telias ledning

Brist på respekt och nonchalans mot det samverkansavtal man haft i åtta år har fått Sifklubben på Telia Sonera att tappa förtroendet för ledningen. <br />
Publicerad
- Vi har en ledning som inte respekterar facket, säger Berith Westman, Sifklubbens ordförande.
Telia Sonera har blivit ett tyst företag, enligt Westman. Det avtal som klubbar och ledning träffade och som har fungerat väl i åtta år har nu sagts upp av Sif.
- Vi har ett samverkansavtal i dag som inte ens kommer i närheten av mbl.
Problemen började för cirka ett år sedan, när Marie Ehrling tillträdde som ny vd i Sverige. I efterdyningarna av samgåendet med Sonera och de rationaliseringar som följde upplevde Sifklubben att de inte fick vara med på idéstadiet. Det samarbete som man är van vid reducerades till rena informationsträffar. Kontorslandskap infördes trots kraftiga protester, man anlitar konsulter. Droppen kom när en chef rekryterades externt trots att samtliga fackliga organisationer var överens om att det fanns kompetens inom företaget.
- Vi har haft en knölig uppsägningssituation där ledningen ensam ville välja ut vilka som var övertaliga. Vi kunde inte skriva under en avtalsturlista under de omständigheterna. Vi följde las till punkt och pricka. Att ta in någon extern i en sån situation är utmanande, säger Berith Westman.
Telia har haft ett omställningsprogram för dem som riskerar att förlora sina jobb. Utbildning, kompetensanalyser, intern rekrytering till nya tjänster och hjälp att söka nya jobb har ingått.
Nu väntar en ny omgång med övertalighet. Hur många är ännu oklart. Sifklubben har inte kallats till förhandlingar angående nytt omställningsavtal.
- De sitter rent provokativt och diskuterar med de andra organisationerna. Det är ett tufft läge, men vi strider för något viktigt. Anställningstryggheten är något av det viktigaste vi har, säger Berith Westman.
Målet för Sifklubben är att få ett omställningsavtal där man löser övertaligheten utan uppsägningar och där facket har inflytande i hela processen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."