Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif underkänner medarbetaravtal

Hydro Polymers i Stenungsund är ett av en handfull företag som har medarbetaravtal. Men nu sätter Sif centralt stopp för en fortsättning, om inte vissa förändringar görs.<br />
Publicerad
Medarbetaravtalet infördes på prov hösten 2001. Gränserna mellan arbetare och tjänstemän suddades ut. Alla har samma lönesättningsprinciper och arbetstidsavtal. Samtliga klubbar och företagsledningen är nöjda med avtalet. Men för att permanenta det måste de uppfylla vissa krav från förbundet centralt.
- Det saknas en av de principiellt viktigaste aspekterna, nämligen att väsentliga förändringar i Sifs kommande centrala avtal ska implementeras i det lokala avtalet. Man kan inte frikoppla medarbetaravtalet helt från avtalsrörelsen. Då förlorar våra centrala avtal betydelse, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
Sifs klubbordförande på Hydro Polymers, Lena Karlsson, kan förstå oron.
- Samtidigt kan jag tycka att det är mitt uppdrag att se till att mina medlemmar inte har det sämre än någon annan. Det är lika viktigt för oss att det finns ett centralt avtal i botten. Men vi vill ha ett avtal som riktar sig till anställda på Hydro Polymers.
Medarbetaravtalet kom till på företagets initiativ för att ha en flexibilitet i organisationen och överenskommelser anpassade för den egna verksamheten.
Enligt Lena Karlsson är många anställda irriterade på Sif centralt.
- Flera säger att de kommer att gå ur Sif om det inte blir något medarbetaravtal. Jag personligen kommer att ha svårt att hitta kraft och motivation att fortsätta jobba fackligt. Jag har arbetat med det här avtalet i sex år.
Förutom kravet på att väsentliga förändringar i centrala avtal ska finnas med i det lokala avtalet, kräver Sif att utlöpningen av medarbetaravtalet ska infalla samtidigt med de centrala avtalen och att avtalet, och förändringar i det, godkänns av de centrala parterna. Det har Hydro Polymers gått med på.
Lars-Bonny Ramstedt slipar just nu på en text där även den förstnämnda principen finns med.
- Det något förhöjda tonläget är överdrivet anser jag. En arbetsgivare som inte har för avsikt att frikoppla sig från avtalen ställer sig inte negativ till det här. Inom fjorton dagar ska det här vara utklarat.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."