Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif stämmer Pågen för mbl-brott

Den organisationsförändring som Pågen satte i sjön strax före jul föregicks inte av någon förhandling. Dessutom anser klubben att uppsägningarna av 55 säljare saknade saklig grund. Därför kräver man nu företaget på skadestånd.
Publicerad
I förra veckan hölls lokala förhandlingar mellan Sif, säljarrepresentanter och brödföretaget Pågen. Bland de punkter man diskuterade fanns brott mot turordningsreglerna och företagets organisationsförändring utan föregående förhandling med facket, ett brott mot medbestämmandelagen (mbl). Parterna kunde inte enas och förhandlingarna avslutades i oenighet. Nu för Sif tvisten till central nivå.
- Jag driver flera parallella spår just nu. Det är turordningsbrott för de återanställningar man gjorde, brott mot mbl eftersom man vidtagit organisationsförändringar utan att först förhandla, och att agerandet strider mot lojalitetsklausulen i kollektivavtalet. Jag undersöker också den sakliga grunden för uppsägningarna, säger Leif Pilevång, förhandlare på Sif.
Kommer företaget fortsatt att hävda att inget fel har begåtts kommer Sif att driva saken vidare till Arbetsdomstolen.
Samtidigt fortsätter lokala förhandlingar om rätten till övertidsersättning. I och med organisationsförändringen, som bland annat innebar att alla 425 säljare sade upp och 370 senare återanställdes, upphävdes det gamla lokala kollektivavtalet som bland annat reglerade olika ersättningar. I de nya individuella avtalen med säljarna har många ersättningar slopats. Säljarna hävdar att det innebär en lönesänkning på cirka 30 procent. Nu ifrågasätter företaget om de anställda verkligen har rätt till övertidsersättning.
- Jag kommer att hävda att så länge det inte finns ett lokalt kollektivavtal är det det centrala avtalet som gäller, med 40 timmars arbetsvecka och rätt till övertidsersättning, säger Leif Pilevång.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar