Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif stämmer Pågen för mbl-brott

Den organisationsförändring som Pågen satte i sjön strax före jul föregicks inte av någon förhandling. Dessutom anser klubben att uppsägningarna av 55 säljare saknade saklig grund. Därför kräver man nu företaget på skadestånd.
Publicerad
I förra veckan hölls lokala förhandlingar mellan Sif, säljarrepresentanter och brödföretaget Pågen. Bland de punkter man diskuterade fanns brott mot turordningsreglerna och företagets organisationsförändring utan föregående förhandling med facket, ett brott mot medbestämmandelagen (mbl). Parterna kunde inte enas och förhandlingarna avslutades i oenighet. Nu för Sif tvisten till central nivå.
- Jag driver flera parallella spår just nu. Det är turordningsbrott för de återanställningar man gjorde, brott mot mbl eftersom man vidtagit organisationsförändringar utan att först förhandla, och att agerandet strider mot lojalitetsklausulen i kollektivavtalet. Jag undersöker också den sakliga grunden för uppsägningarna, säger Leif Pilevång, förhandlare på Sif.
Kommer företaget fortsatt att hävda att inget fel har begåtts kommer Sif att driva saken vidare till Arbetsdomstolen.
Samtidigt fortsätter lokala förhandlingar om rätten till övertidsersättning. I och med organisationsförändringen, som bland annat innebar att alla 425 säljare sade upp och 370 senare återanställdes, upphävdes det gamla lokala kollektivavtalet som bland annat reglerade olika ersättningar. I de nya individuella avtalen med säljarna har många ersättningar slopats. Säljarna hävdar att det innebär en lönesänkning på cirka 30 procent. Nu ifrågasätter företaget om de anställda verkligen har rätt till övertidsersättning.
- Jag kommer att hävda att så länge det inte finns ett lokalt kollektivavtal är det det centrala avtalet som gäller, med 40 timmars arbetsvecka och rätt till övertidsersättning, säger Leif Pilevång.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."