Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif stämmer ABB

När ABB sade upp Veikko Hemming, ordförande i Sifklubben i Olofström bröt bolaget mot förtroendemannalagen. Det hävdar Sif som stämmer ABB inför Arbetsdomstolen.
Publicerad
Om Hemming inte får vara kvar är det stor risk att Sifklubben läggs ned. Han har också en huvudroll i de kärva uppsägningsförhandlingar som nu pågår i Olofström.
- Hemming har varit ordförande länge och är spindeln i nätet. Han är nödvändig för den fackliga verksamheten och ska därför få vara kvar i enlighet med förtroendemannalagen, säger Helena Hedlund, förbundsjurist på Sif.
Hon har lämnat in stämningsansökan till Arbetsdomstolen, och därmed är uppsägningen av Hemming ogiltigförklarad tills saken prövats. Annars skulle hans uppsägningstid ha gått ut på torsdag.
Sif agerar för att skydda Hemming, men för honom personligen blir situationen känslig, eftersom de flesta av hans arbetskamrater måste sluta. Bland de 82 uppsagda finns nästan alla i Sifs klubbstyrelse samt Metalls klubbordförande.
ABB ville lägga ner hela verksamheten i Olofström, men efter att facket fått stöd av en löntagarkonsult ändrade sig bolaget. Nu blir 49 av drygt 160 jobb kvar vid ABB Manufacturing & Consumer Industries AB, och verksamheten ska inriktas på försäljning och service.
Företagsledningen bestämde vilka som skulle få vara kvar, trots fackliga protester.
- Ett stort antal av de uppsägningar som gjordes i maj har inte skett i överensstämmelse med anställningskyddslagens regler om turordning, säger Helena Hedlund.
Det är alltså tvist om vilka personer som ska sägas upp och tvisten har hittills inte kunnat lösas i de förhandlingar som förts i Olofström.
Veikko Hemming och klubben fortsätter dock att förhandla och vill därför ligga lågt. I ett uttalande beklagar klubben "den utveckling som nu har inneburit att Sif sett sig nödsakat att lämna in stämningsansökan till AD för bedömt brott mot facklig förtroendeman".

DAG BREMBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.