Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif satsar resurser på att upptäcka diskriminering

Sifs juridiska avdelning har fått extra pengar för att upptäcka och driva diskrimineringsärenden.
Publicerad
Företag med max tio anställda har rätt att utan motivering undanta två personer från las (lagen om anställningsskydd) vid uppsägningar. Enligt Sifs chefsjurist Katri Linna har det inneburit att fler kvinnor blivit uppsagda.
- Man använder undantagsregeln för att behålla männen. Företagen ser inte en gravid eller föräldraledig som en fullvärdig anställd.
Sif har avsatt extra resurser för att särskilt driva diskrimineringsärenden. Dessutom ska förbundet bli bättre på att fånga upp och kartlägga dessa frågor.
- Jag har sett flera fall som skulle kunna klassas som diskriminering, men som har behandlats som rena las-ärenden, säger Katri Linna.
Sif har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen i ett fall. En kvinna med längst anställningstid i ett litet dataföretag blev uppsagd. Arbetsgivaren behöll tre män som var senare anställda.
- De använder sig av las fel. De har blandat ihop undantaget av två personer med undantag för speciell kompetens, som de hävdar att den tredje mannen har. Dessutom är det brott mot jämställdhetslagen, säger Margareta Holmberg, Sifjurist.
Enligt Katri Linna fanns det en reservation mot undantaget i las från fackföreningshåll. Man befarade att utsatta grupper, bland annat gravida och föräldralediga, skulle drabbas särskilt hårt. Facken har också haft svårigheter att driva ärenden till domstol, eftersom det är svårt att bevisa diskriminering. Men hon vill ändå inte gå så långt som att säga att undantaget borde försvinna.
- Att bara kräva lagändring utan att först pröva lagen är fel. Det är lätt att plocka poäng genom att bara oja sig. Vi har satt igång någonting konkret nu, det här är en fråga som prioriteras i Sif.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."