Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif protesterar mot dödsskjutningar i Filippinerna

Förbundsordförande Mari-Ann Krantz kräver en opartisk utredning av en massaker på strejkande arbetare i Filippinerna 16 november, då fjorton personer uppges ha dödats och många saknas.<br />
Publicerad
Massakern inträffade när polis och militär skulle skingra en demonstration utanför sockerfabriken Hacienda Luisita i staden Tarlac. Myndigheterna uppger dödssiffran till sju personer, medan de strejkande hävdar att antalet är minst det dubbla. Två barn ska ha kvävts av tårgas. Ett trettiotal skottskadades, kanske hundra personer saknas och 133 arresterades.
De väpnade styrkorna påstår att skottlossningen inleddes av kommunistrebeller som gömt sig bland demonstranterna. Företrädare för de omkomna arbetarna säger att krypskyttar gömda i bilar öppnade eld mot demonstranterna.
Filippinernas religiösa ledare - katoliker, protestanter och muslimer - har gemensamt fördömt våldet och vädjat till företaget och dess anställda att göra upp i en anda av försoning. Demonstrationen var ett resultat av att 327 anställda och fackliga ledare sades upp under pågående förhandlingar om kollektivavtal.
De två fackföreningar som organiserar sockerrörsarbetarna kommer att försöka ställa soldater och polismän inför rätta för mord. Facket vädjar om internationellt stöd.
Sifs ordförande Mari-Ann Krantz anslöt sig på onsdagen till dem som protesterar mot massakern. Hon skrev under ett upprop som kräver en opartisk utredning av våldshändelserna, att de olagligt uppsagda får tillbaka jobbet och att alla anklagelser om brott begångna av de strejkande dras tillbaka.

BJÖRN ÖIJER

Du kan själv e-posta en protest här!


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.