Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif kräver 230 000 för könsdiskriminering

Sif stämmer Karlstadsföretaget Global System Sweden för diskriminering efter att de sagt upp en kvinnlig systemutvecklare.<br />
Publicerad
Företaget ville dra ned och två systemutvecklare skulle tvingas sluta. Men det var inte de med kortast anställningstid som sades upp. Företaget undantog två manliga systemutvecklarna från turordningslistan och valde i stället att göra sig av med två kvinnor, en av dem med längst anställningstid av samtliga. Ytterligare en man fick behålla jobbet, dock utan att uttryckligen undantas från turordningen. Det här strider mot lagen om anställningsskydd, las, anser Sif som hävdar att kvinnan med längst anställningstid hade tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete efter en omplacering. Enligt Sif är dessutom beslutet att undanta två män och säga upp två kvinnor ett brott mot jämställdhetslagen.
Global System hävdar å sin sida att det inte alls handlar om diskriminering, utan en fråga om kompetens. De båda männen som undantogs hade kunskaper i en särskild utvecklingsplattform som kommer att få allt större betydelse för företaget. Arbetsgivaren uppger att det "torde det vara ostridigt att det åtgår betydande tid, mer än 1 år" att lära sig plattformen.
Den argumentationen köper dock inte den uppsagda systemutvecklaren. Enligt henne skulle det ta högst tre veckor innan hon hade den kompetensen. "Det är normal kompetensutveckling inom yrket och skulle kunna jämföras med att en jurist sätter sig in i ny lagstiftning, exempelvis diskrimineringslagarna", skriver Sifs jurist Margareta Holmberg.
Enligt Sif har också de båda kvinnorna missgynnats redan innan uppsägningarna. Bland annat har de inte tilldelats arbeten, vilket lett till att deras faktureringsbara tid sjönk kraftigt. Till en av dem ska också chefen ha sagt att det inte finns några kompetenta kvinnor inom gruppen systemutvecklare.
För den av kvinnorna som hade varit anställd längst kräver Sif nu skadestånd både för brott mot jämställdhetslagen och las på sammanlagt 230 000 kronor. Därtill kommer skadestånd för utebliven lön.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."