Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Satte upp webbkamera – fick sparken

Serviceteknikern effektiviserade arbetet genom att montera upp en webbkamera på jobbet. Men när arbetsgivaren upptäckte kameran avskedades han.
Ola Rennstam Publicerad
Webbkamera
Medlemmen monterade upp en webbkamera på väggen som han kopplade ihop med en app i mobiltelefonen. Noella Johansson/TT

Mannen hade arbetat som servicetekniker på ett IT-företag i Stockholmsområdet i tio års tid. Eftersom den lokal där företaget tog emot ankommande gods var obemannad beslöt sig mannen för att effektivisera sitt arbete en aning. Han monterade upp en webbkamera på väggen som han kopplade ihop med en app i mobiltelefonen. Inget filmmaterial lagrades och det gick inte att se några personer på bild, utan endast lagerhyllan. Installationen ledde till färre resor och lägre kostnader för bolaget. Mannen hade tidigare använt sig av samma lösning – med sin chefs godkännande – på ett annat av bolagets lager i flera år.

Fick tillbaka jobbet - avskedades

I december förra året var serviceteknikern sjuk i influensa och under denna period upptäckte arbetsgivaren webbkameran på lagerväggen. Den 20 december varslades han om avsked men företaget ändrade sig och mannen fick i stället en skriftlig erinran. Några dagar senare blev serviceteknikern erbjuden att återgå i tjänst, vilket han var positiv till. Men några timmar senare ändrade sig arbetsgivaren återigen och valde utan närmare förklaring att avskeda honom.

Unionen kräver 150 000 kr i skadestånd

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Förbundet konstaterar att medlemmens agerande inte har vållat bolaget någon skada eller olägenhet, tvärtom har lösningen effektiviserat arbetet. När mannen accepterade erinran borde saken varit utagerad menar Unionen som kräver nu 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.