Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Satte upp webbkamera – fick sparken

Serviceteknikern effektiviserade arbetet genom att montera upp en webbkamera på jobbet. Men när arbetsgivaren upptäckte kameran avskedades han.
Ola Rennstam Publicerad 12 september 2022, kl 06:00
Webbkamera
Medlemmen monterade upp en webbkamera på väggen som han kopplade ihop med en app i mobiltelefonen. Noella Johansson/TT

Mannen hade arbetat som servicetekniker på ett IT-företag i Stockholmsområdet i tio års tid. Eftersom den lokal där företaget tog emot ankommande gods var obemannad beslöt sig mannen för att effektivisera sitt arbete en aning. Han monterade upp en webbkamera på väggen som han kopplade ihop med en app i mobiltelefonen. Inget filmmaterial lagrades och det gick inte att se några personer på bild, utan endast lagerhyllan. Installationen ledde till färre resor och lägre kostnader för bolaget. Mannen hade tidigare använt sig av samma lösning – med sin chefs godkännande – på ett annat av bolagets lager i flera år.

Fick tillbaka jobbet - avskedades

I december förra året var serviceteknikern sjuk i influensa och under denna period upptäckte arbetsgivaren webbkameran på lagerväggen. Den 20 december varslades han om avsked men företaget ändrade sig och mannen fick i stället en skriftlig erinran. Några dagar senare blev serviceteknikern erbjuden att återgå i tjänst, vilket han var positiv till. Men några timmar senare ändrade sig arbetsgivaren återigen och valde utan närmare förklaring att avskeda honom.

Unionen kräver 150 000 kr i skadestånd

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Förbundet konstaterar att medlemmens agerande inte har vållat bolaget någon skada eller olägenhet, tvärtom har lösningen effektiviserat arbetet. När mannen accepterade erinran borde saken varit utagerad menar Unionen som kräver nu 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Arbetsrätt

Svårare behålla jobbet efter brott på fritiden

Nya LAS kan göra det lättare att avskeda anställda som begått brott på sin fritid, enligt juridikforskare.
Lina Friberg Publicerad 8 juni 2023, kl 06:00
Fängelsestängel med taggtråd mot grå himmel.
Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har ökat i och med de nya LAS-reglerna som började gälla i oktober 2022. Foto: Colourbox.

Hur brott utanför jobbet påverkar din tjänst bedöms alltid från fall till fall, eftersom det inte finns något samband mellan straffrätt och arbetsrätt. Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har dock ökat i och med de nya LAS-reglerna, som började gälla i oktober 2022. Det beror på att det numer finns mindre utrymme för misstag från arbetstagarens sida, menar Per Norberg, lektor och forskare vid Juridiska fakulteten på Lunds universitet

Livssituation vägs inte längre in

 Personliga omständigheter vägs inte längre in. Tidigare kunde till exempel den anställdas livssituation eller om personen skött sitt arbete prickfritt vägas in, säger han.

Kommer det här också leda till att färre avsked som hamnar i Arbetsdomstolen kommer att ogiltigförklaras?

  Arbetsdomstolen kommer definitivt att resonera på ett annat sätt nu, hur stor eller liten förändringen blir råder det oenighet om. Regeln är så pass ny att AD inte hunnit pröva något fall ännu, säger Per Norberg.

Många gånger vill arbetsgivare inte ha kvar en anställd som har begått brott, men det går inte bara att säga upp eller avskeda en person för att den straffats för något olagligt.

Det finns en rad omständigheter arbetsgivaren måste väga in i sin bedömning och ta ställning till. Är den anställde som begått brottet olämplig för sitt jobb, utifrån dennes arbetsuppgifter? Påverkas förtroendet för personen på arbetsplatsen på grund av brottsligheten? Om personen har en förtroendeställning på jobbet kan nämligen arbetsgivaren ställa högre krav. Om företagets anseende har tagit skada utåt på grund av den anställdes brottslighet är ytterligare en sak som kan vägas in.

Vissa yrkesgrupper bedöms hårdare

Vissa yrkesgrupper till exempel poliser, jurister, domare och ordningsvakter bedöms hårdare och kan bli avskedade eller uppsagda för en brottslig handling som en privatanställd arbetstagare troligtvis fått behålla sin anställning för. Det beror på att det anses viktigt att behålla allmänhetens förtroende.

  Skulle jag som anställd på Juridicum exempelvis köpa sex, så skulle jag troligtvis inte fått behålla min anställning. Hade jag i stället arbetat på en bilverkstad utan kundkontakt så hade jag förmodligen inte avskedats, säger Per Norberg.

Fängelsestraffets längd kan vara en annan avgörande faktor för avsked – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen. Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Och för arbetsgivaren kan det innebära stora extra kostnader för till exempel utbildning av vikarier.

Bedömningar av fritidsrelaterad brottslighet:

En terminalarbetare på Posten blev av avskedad från sin anställning efter att ha deltagit i ett rån mot en ICA-butik och dömts till tre års fängelse. Arbetsdomstolen ansåg att avskedandet var helt riktigt eftersom kunder kunde tappa förtroendet för hela Posten om han jobbat kvar.

En högt uppsatt chef på Securitas fälldes för sexköp i hovrätten. Mannen omplacerades och jobbade kvar på företaget i flera år innan han självmant slutade.

 En maskinoperatör vid ett mejeriföretag dömdes till fem års fängelse för försök till mord.  Arbetsdomstolen menade att det fanns saklig grund för uppsägning på grund av fängelsestraffets längd, i vart fall i förening med den allvarliga brottsligheten.

En civilanställd som arbetat med kontorsgöromål avskedades från sin anställning hos polisen, efter att hon dömts för misshandel. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte funnits tillräckliga skäl och ogiltigförklarade avskedet.

En polis dömdes för ringa misshandel, efter att ha slagit sin före detta fru med knuten näve. Men eftersom han nyligen fått veta att hustrun varit otrogen fick han behålla jobbet. Då tingsrätten ansåg att våldet föregåtts av provokation. Hade polismannen i stället dömts för misshandel enligt normalgraden, hade han inte fått behålla jobbet.

En gruvarbetare på LKAB fick sparken efter att hotat en kollega på krogen, efter en jobbmiddag. Händelsen polisanmäldes inte, men rapporterades till arbetsgivaren som avskedade mannen. Gruvarbetarens fackförbund ansåg att LKAB agerat felaktigt och stämde företaget i arbetsdomstolen. AD slog fast att avskedandet varit lagligt.