Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Satte upp webbkamera – fick sparken

Serviceteknikern effektiviserade arbetet genom att montera upp en webbkamera på jobbet. Men när arbetsgivaren upptäckte kameran avskedades han.
Ola Rennstam Publicerad
Webbkamera
Medlemmen monterade upp en webbkamera på väggen som han kopplade ihop med en app i mobiltelefonen. Noella Johansson/TT

Mannen hade arbetat som servicetekniker på ett IT-företag i Stockholmsområdet i tio års tid. Eftersom den lokal där företaget tog emot ankommande gods var obemannad beslöt sig mannen för att effektivisera sitt arbete en aning. Han monterade upp en webbkamera på väggen som han kopplade ihop med en app i mobiltelefonen. Inget filmmaterial lagrades och det gick inte att se några personer på bild, utan endast lagerhyllan. Installationen ledde till färre resor och lägre kostnader för bolaget. Mannen hade tidigare använt sig av samma lösning – med sin chefs godkännande – på ett annat av bolagets lager i flera år.

Fick tillbaka jobbet - avskedades

I december förra året var serviceteknikern sjuk i influensa och under denna period upptäckte arbetsgivaren webbkameran på lagerväggen. Den 20 december varslades han om avsked men företaget ändrade sig och mannen fick i stället en skriftlig erinran. Några dagar senare blev serviceteknikern erbjuden att återgå i tjänst, vilket han var positiv till. Men några timmar senare ändrade sig arbetsgivaren återigen och valde utan närmare förklaring att avskeda honom.

Unionen kräver 150 000 kr i skadestånd

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Förbundet konstaterar att medlemmens agerande inte har vållat bolaget någon skada eller olägenhet, tvärtom har lösningen effektiviserat arbetet. När mannen accepterade erinran borde saken varit utagerad menar Unionen som kräver nu 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.