Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sanmina vägrar betala skadestånd

Samnina-SCI hävdar att man haft synnerliga skäl för att bryta mot mbl vid Segerströms Automotive i Bengtsfors och vägrar betala skadestånd. Nu kan Arbetsdomstolen få avgöra saken.
Publicerad
I går strandades den centrala förhandlingen där Sif och Metall krävt ett rekordstort skadestånd på 50 miljoner kronor för brott mot medbestämmandelagen, mbl. Vid förhandlingsbordet satt från Sifs sida ombudsmannen Kennet Morin. Han är inte förvånad över resultatet.
- Teknikarbetsgivarna har som policy att aldrig betala skadestånd i en central förhandling. Motparten måste stämma.
Facken anser att Sanmina-SCI upprepade gånger brutit mot mbl under tre år samtidigt som facken försökt rädda jobben i Bengtsfors. Det handlar bland annat om att företaget inte förhandlade innan man avbröt en utlovad försäljning och att man planerade att montera ner verkstaden och flytta delar utan föregående förhandling.
Vid den centrala förhandlingen i går hävdade Sanmina-SCI:s företrädare Teknikarbetsgivarna, enligt Kennet Morin, att man haft synnerliga skäl för att inte följa bestämmelserna i mbl.
- Det finns situationer när man kan åberopa synnerliga skäl, men vi anser inte att man haft det här, säger han.
Utanför förhandlingslokalen satt bland andra Pär Nilsson, Sifklubbens ordförande vid det nu nedlagda Segerströms i Bengtsfors, och väntade. Inte heller han är förvånad över resultatet.
- Det har varit den hårda vägen hela tiden. Vi har inte fått någonting gratis, säger Pär Nilsson.
- Nu hoppas vi att Sifs jurister driver saken vidare till Arbetsdomstolen eftersom det här är så viktigt också principiellt.
Han och Kenneth Morin ska nu samla ihop en mängd fakta som man sedan lämnar över till Sifs jurister, som avgör om man går vidare till AD.
Även Thomas Hagman, Sifs regionchef i Trollhättan, hoppas att man gör det.
- Vi har bekymmer med mbl-lagstiftningen och ska man förändra systemet så måste man göra det på flera sätt, varav det här är ett.
- I det här fallet är det en fördel att det är så klart påvisbart att man brutit mot mbl. Det borde vi utnyttja för att försöka få till en förändring, säger han.

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."