Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sanmina krävs på 50 miljoner för mbl-brott

Facken på Segerström Automotive i Bengtsfors kräver den amerikanska ägaren Sanmina-SCI på ett rekordhögt skadestånd för brott mot medbestämmandelagen, mbl.
Publicerad
Skadeståndskravet framfördes vid en lokal förhandling med arbetsgivaren i måndags. Sedan ledningen ajournerat förhandlingarna återupptogs de i dag, torsdag.
Då Sanminas ledning förnekar att man brutit mot mbl har nu facken, Sif och Metall, beslutat driva saken vidare till central förhandling.
- Det här är en kraftig markering som vi hoppas ska leda till en debatt om hur utländska bolag sköter sig i Sverige. Så att situationen förändras, säger Sifklubbens ordförande Pär Nilsson.
Kravet på skadestånd läggs fram samtidigt som verksamheten avvecklas. Strax före jul kom beskedet om att produktionen läggs ned och flyttas till Eskilstuna vilket innebär att 110 i Bengtsfors förlorar jobbet. I mitten av maj ska lokalerna stå tomma.
Nedläggningsbeskedet kom efter flera års kamp för att behålla jobben, under tiden har relationen mellan facken och arbetsgivarna blivit allt mer infekterad. Sanmina har fått hård kritik för sitt "osvenska" och cyniska sätt att hantera personalen.
För ett par år sedan, vid ett tidigare nedläggningshot, gjorde facken vid Sanminas anläggningar i Motala och Bengtsfors gemensam sak och krävde totalt 70 miljoner kronor för mbl-brott.
Skadeståndsanspråket lades senare ned, för Bengtsfors del sedan arbetsgivaren lovat sälja verksamheten i stället för att lägga ned den. Ett löfte som inte hölls.
Att man nu stämmer Sanmina för mbl-brott är "ett ihopsamlande av hela processen" enligt Pär Nilsson. De brott som klubbarna anser att ledningen gjort sig skyldig till är bland annat att man inte förhandlade innan man avbröt den utlovade försäljningen, att man började montera ned verkstaden och flytta delar utan att ha förhandlat om det och VD:ns egenmäktiga agerande att utifrån ett styrelsebeslut undersöka möjligheterna för nedläggning.
Sedan beskedet om nedläggningen kom sjönk de anställdas motivation så avsevärt att Sanmina erbjöd dem 40 000 var för att produktionen inte skulle avstanna.
- Den bonusen får vi inte förrän vi slutat eftersom vi måste rätta oss efter amerikanska regler. Det borde vi också få göra när det gäller skadeståndsstorleken. Det är det enda språk de begriper, säger Pär Nilsson.
Det tidigare högsta skadstånd som AD utdömt för mbl-brott är 900 000 kronor.
Sifs regionchef Thomas Hagman säger i en kommentar:
- I Sverige har vi en lagstiftning som innebär att anställda har starkt inflytande i företagen och det brukar vara viktigt att ta tillvara medarbetarnas åsikter. I det här fallet har man velat att de anställda ska tiga och hålla käften och göra det de beordrats till.
- Företaget har flagrant brutit mot alla intentioner med mbl och det är viktigt att driva den här frågan, för att signalera att man inte får göra hur som helst. Det måste kosta att agera så här.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."