Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställningar används felaktigt

Antalet provanställningar har ökat kraftigt under hela 90-talet. Nu visar en undersökning att bara drygt hälften av dem ger en fast anställning.
Publicerad
Tanken med en provanställning är att den så småningom ska mynna ut i en fast anställning om inte något särskilt inträffar. Men nu visar en rapport att många arbetsgivare använder anställningsformen som en vedertagen tillfällig lösning.
- I väldigt många fall avslutas inte en provanställning i en fast tjänst. Det är ungefär 60 procent som får det. Det borde ju vara i undantagsfall man inte trivs med varandra, säger Anders Wikman, sociolog på Arbetslivsinstitutet, som har gjort rapporten Temporära kontrakt och inlåsningseffekter (Arbetsliv i omvandling).
Rapporten visar också att de tillfälligt anställda, till exempel vikarier, projektanställda och behovsanställda, inte får lika mycket kompetensutveckling som fast anställda.
- Det går trögt för många tillfälligt anställda att hitta in på arbetsmarknaden, och där kommer kompetensutvecklingen in. Det är rimligt att tro att de halkar efter när de inte får delta i kurser och utbildningar, säger Anders Wikman.
Det finns runt 700 000 personer i Sverige som har eller söker tillfälliga jobb. Det motsvarar 18 procent av arbetskraften.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.