Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställningar används felaktigt

Antalet provanställningar har ökat kraftigt under hela 90-talet. Nu visar en undersökning att bara drygt hälften av dem ger en fast anställning.
Publicerad
Tanken med en provanställning är att den så småningom ska mynna ut i en fast anställning om inte något särskilt inträffar. Men nu visar en rapport att många arbetsgivare använder anställningsformen som en vedertagen tillfällig lösning.
- I väldigt många fall avslutas inte en provanställning i en fast tjänst. Det är ungefär 60 procent som får det. Det borde ju vara i undantagsfall man inte trivs med varandra, säger Anders Wikman, sociolog på Arbetslivsinstitutet, som har gjort rapporten Temporära kontrakt och inlåsningseffekter (Arbetsliv i omvandling).
Rapporten visar också att de tillfälligt anställda, till exempel vikarier, projektanställda och behovsanställda, inte får lika mycket kompetensutveckling som fast anställda.
- Det går trögt för många tillfälligt anställda att hitta in på arbetsmarknaden, och där kommer kompetensutvecklingen in. Det är rimligt att tro att de halkar efter när de inte får delta i kurser och utbildningar, säger Anders Wikman.
Det finns runt 700 000 personer i Sverige som har eller söker tillfälliga jobb. Det motsvarar 18 procent av arbetskraften.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.