Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Protester mot att fackfolk sparkas på WM-data

WM-data drar ned genom att peka ut personal man vill bli av med, bland dem sju fackligt förtroendevalda. Ett angrepp på den fackliga verksamheten, anser koncernklubbarna.<br />
Publicerad
300 tjänster ska bort på WM-data. Men företaget kringgår lagen om anställningsskydd och följer inte regeln om sist in-först ut. I stället går man ut med riktade erbjudanden och gör upp med anställda som man vill ska sluta.
- Vi tycker att det här är otillbörligt. På det här viset sänker man människor. Vem vill vara kvar när man vet att arbetsgivaren vill göra sig av med en? Visst kan arbetsgivare gå ut med erbjudanden, men då ska de vara generella, säger Bo Hallberg, ombudsman på Sif.
I ett gemensamt uttalande protesterar koncernklubbarna på WM-data mot arbetsgivarens agerande och hävdar att de sju förtroendevalda sägs upp på grund av sitt fackliga engagemang. Det skydd som finns för förtroendevalda är begränsat. I princip är det enbart om den fackliga verksamheten hotas genom att han eller hon försvinner som anställningen är skyddad.
- Men en arbetsgivare måste ta hänsyn till att den som bedriver fackligt arbete inte har samma tid och möjlighet att satsa på jobbet som andra, och inte ställa samma krav, säger Bo Hallberg.
Går de sju förtroendevalda med på att sluta och gör upp med arbetsgivaren är det inte mycket facket kan göra.
- Ingen förtroendevald har fått någon formell uppsägning ännu. Åtminstone en av dem säger att hon inte tänker gå med på att bli utköpt, sägs hon upp så kommer vi att driva en tvist om det, säger Sifombudsmannen Åsa Erba Stenhammar som också har träffat företrädare för arbetsgivarorganisationen Almega för att protestera mot WM-datas sätt att göra sig av med folk.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."