Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Protester mot att fackfolk sparkas på WM-data

WM-data drar ned genom att peka ut personal man vill bli av med, bland dem sju fackligt förtroendevalda. Ett angrepp på den fackliga verksamheten, anser koncernklubbarna.<br />
Publicerad
300 tjänster ska bort på WM-data. Men företaget kringgår lagen om anställningsskydd och följer inte regeln om sist in-först ut. I stället går man ut med riktade erbjudanden och gör upp med anställda som man vill ska sluta.
- Vi tycker att det här är otillbörligt. På det här viset sänker man människor. Vem vill vara kvar när man vet att arbetsgivaren vill göra sig av med en? Visst kan arbetsgivare gå ut med erbjudanden, men då ska de vara generella, säger Bo Hallberg, ombudsman på Sif.
I ett gemensamt uttalande protesterar koncernklubbarna på WM-data mot arbetsgivarens agerande och hävdar att de sju förtroendevalda sägs upp på grund av sitt fackliga engagemang. Det skydd som finns för förtroendevalda är begränsat. I princip är det enbart om den fackliga verksamheten hotas genom att han eller hon försvinner som anställningen är skyddad.
- Men en arbetsgivare måste ta hänsyn till att den som bedriver fackligt arbete inte har samma tid och möjlighet att satsa på jobbet som andra, och inte ställa samma krav, säger Bo Hallberg.
Går de sju förtroendevalda med på att sluta och gör upp med arbetsgivaren är det inte mycket facket kan göra.
- Ingen förtroendevald har fått någon formell uppsägning ännu. Åtminstone en av dem säger att hon inte tänker gå med på att bli utköpt, sägs hon upp så kommer vi att driva en tvist om det, säger Sifombudsmannen Åsa Erba Stenhammar som också har träffat företrädare för arbetsgivarorganisationen Almega för att protestera mot WM-datas sätt att göra sig av med folk.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.