Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ökad risk för sjuka att förlora jobbet

Antalet långtidssjukskrivna som sägs upp ökar kraftigt. Det rapporterar Sifs 20 avdelningar runt om i landet.
Publicerad
Ökningen noteras inför riksdagens kommande beslut att arbetsgivarna ska betala 15 procent av sjukpenningen för anställda som är sjukskrivna.
- Det är en drastisk ökning av antalet uppsägningar bland flertalet avdelningar, säger Hanna Brandt González, gruppchef på Sifs förhandlingsenhet.
Sif Småland är en av de avdelningar som det senaste året sett en smygande ökning. Vanligt är att arbetsgivare vid arbetsbrist försöker gå ifrån turordningen sist in först ut. Syftet är att säga upp en långtidssjukskriven.
- Sedan långt tillbaka har det funnits en gentlemens agreement att man inte gör så. Men den är helt borta. Det är ingen tvekan om att alltfler har en mycket tuffare attityd, säger Anders Albertsson, regionchef för Sif Småland.
Särskilt utsatta är de som har arbetsrelaterade problem som utbrändhet eller belastningsskador.
- Sådana personer försöker man plocka bort, säger Anders Albertsson.
Kostnaderna för rehabilitering vill arbetsgivarna också försöka komma undan. Att facket visar på vilka bidrag som finns ger sällan resultat.
Till det kommer ett mörkertal.
- Det är uppenbart att långtidssjukskrivna köps ut. De blir erbjudna något för att säga upp sig själva. Men då riskerar de både sjukpenning och a-kassa. Försäkringskassornas är blixtsnabba att avföra sjukskrivna uppsagda, då hamnar de på arbetsförmedlingen som anser att de inte är arbetsföra, säger Anders Albertsson.
Arbetsgivarnas ökade ansvar för sjukskrivningskostnaderna befarar han kan leda till att det blir tuffare för dem som inte har hundra procents arbetsförmåga.
För att möta det ökade antalet uppsägningar tar Sif fram en handledning till klubbarna. I den finns fakta om vad som krävs av arbetsgivaren vid sjukdom och vid uppsägningar.
- Det finns en praxis att få folk tillbaka till jobbet som går längre än arbetsledningsrätten. Arbetsdomstolen har slagit fast att tjänsten kan splittras upp så att den som kommer tillbaka inte får samma uppgifter, säger Sifs chefsjurist Katri Linna.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar