I stället för att lösa tvisterna i lokala eller centrala förhandlingar drivs de vidare till AD.
- Arbetsgivarna tycks betrakta AD som en tredje förhandlingsinstans, därför finns det ett stort utrymme för förlikningar, säger Margareta Zandén.
Under fjolåret avgjorde AD 60 domar till arbetsgivarnas fördel, jämfört med 42 till de anställdas fördel, i 32 fall blev det förlikning, enligt Dagens Nyheter.
Men att de flesta fall avgörs till arbetsgivarnas fördel tror inte Margareta Zandén.
- Det här var statistik för 2002, jag tror inte att det är så överlag. Praxis om anställningsskydd är väl etablerad. Det är bara de riktigt knepiga fallen som går till AD.
Vissa driver ärenden till AD för att lagstiftningen är oklar.
- Syftet är då att få klarhet för att kunna påverka lagstiftningen, säger Margareta Zandén.
Statistiken visar också att var femte som går till AD utan fackets hjälp förlorar.
- I många mål som kommer via tingsrätten har facket avstått från att företräda den anställde eftersom facket bedömt ärendet utsiktslöst utifrån rättspraxis, säger Margareta Zandén.
AD har fyra anställda ordförande, i varje mål finns tre opartiska ledamöter varav ordföranden är en, samt fyra ledamöter som nomineras av fack och arbetsgivare.
- Ledamöterna är bundna av gällande rätt. AD kan dra fördel av att praktikerna kan avtalen. Många mål från tingsrätterna har domar som är sämre motiverade, som vittnar om att man inte har koll på hur det fungerar på arbetsplatserna, säger Margareta Zandén.

CHRISTINA SWAHN