Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ofullständiga förhandlingar ger fler förlikningar i AD

Alltfler ärenden i Arbetsdomstolen, AD, slutar i förlikning.- Det förvånar mig att parterna inte tar de egna förhandlingarna på allvar, säger Sifs internationella sekreterare Margareta Zandén som också är ledamot i AD.
Publicerad
I stället för att lösa tvisterna i lokala eller centrala förhandlingar drivs de vidare till AD.
- Arbetsgivarna tycks betrakta AD som en tredje förhandlingsinstans, därför finns det ett stort utrymme för förlikningar, säger Margareta Zandén.
Under fjolåret avgjorde AD 60 domar till arbetsgivarnas fördel, jämfört med 42 till de anställdas fördel, i 32 fall blev det förlikning, enligt Dagens Nyheter.
Men att de flesta fall avgörs till arbetsgivarnas fördel tror inte Margareta Zandén.
- Det här var statistik för 2002, jag tror inte att det är så överlag. Praxis om anställningsskydd är väl etablerad. Det är bara de riktigt knepiga fallen som går till AD.
Vissa driver ärenden till AD för att lagstiftningen är oklar.
- Syftet är då att få klarhet för att kunna påverka lagstiftningen, säger Margareta Zandén.
Statistiken visar också att var femte som går till AD utan fackets hjälp förlorar.
- I många mål som kommer via tingsrätten har facket avstått från att företräda den anställde eftersom facket bedömt ärendet utsiktslöst utifrån rättspraxis, säger Margareta Zandén.
AD har fyra anställda ordförande, i varje mål finns tre opartiska ledamöter varav ordföranden är en, samt fyra ledamöter som nomineras av fack och arbetsgivare.
- Ledamöterna är bundna av gällande rätt. AD kan dra fördel av att praktikerna kan avtalen. Många mål från tingsrätterna har domar som är sämre motiverade, som vittnar om att man inte har koll på hur det fungerar på arbetsplatserna, säger Margareta Zandén.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.