Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ofullständiga förhandlingar ger fler förlikningar i AD

Alltfler ärenden i Arbetsdomstolen, AD, slutar i förlikning.- Det förvånar mig att parterna inte tar de egna förhandlingarna på allvar, säger Sifs internationella sekreterare Margareta Zandén som också är ledamot i AD.
Publicerad
I stället för att lösa tvisterna i lokala eller centrala förhandlingar drivs de vidare till AD.
- Arbetsgivarna tycks betrakta AD som en tredje förhandlingsinstans, därför finns det ett stort utrymme för förlikningar, säger Margareta Zandén.
Under fjolåret avgjorde AD 60 domar till arbetsgivarnas fördel, jämfört med 42 till de anställdas fördel, i 32 fall blev det förlikning, enligt Dagens Nyheter.
Men att de flesta fall avgörs till arbetsgivarnas fördel tror inte Margareta Zandén.
- Det här var statistik för 2002, jag tror inte att det är så överlag. Praxis om anställningsskydd är väl etablerad. Det är bara de riktigt knepiga fallen som går till AD.
Vissa driver ärenden till AD för att lagstiftningen är oklar.
- Syftet är då att få klarhet för att kunna påverka lagstiftningen, säger Margareta Zandén.
Statistiken visar också att var femte som går till AD utan fackets hjälp förlorar.
- I många mål som kommer via tingsrätten har facket avstått från att företräda den anställde eftersom facket bedömt ärendet utsiktslöst utifrån rättspraxis, säger Margareta Zandén.
AD har fyra anställda ordförande, i varje mål finns tre opartiska ledamöter varav ordföranden är en, samt fyra ledamöter som nomineras av fack och arbetsgivare.
- Ledamöterna är bundna av gällande rätt. AD kan dra fördel av att praktikerna kan avtalen. Många mål från tingsrätterna har domar som är sämre motiverade, som vittnar om att man inte har koll på hur det fungerar på arbetsplatserna, säger Margareta Zandén.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.