Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya EU-riktlinjer får facket att ilskna till

Sedan EU-kommissionen meddelat att medlemsländerna inte har rätt att kräva att företag som utför tjänster i ett annat EU-land har en representant på plats är det nu åter bäddat för en facklig strid.
Publicerad
- Det här är så uppenbart fel och något vi måste bekämpa, säger Leif Dergel, internationell sekreterare på TCO.
- Även om meddelandet inte får någon rättslig verkan ses kommissionen som en auktoritet, som nu gjort en feltolkning av EG-domstolens praxis och sprider förvirring.
I EU-kommissionens ursprungliga förslag till ett tjänstedirektiv fanns ett förbud mot att kräva en representant i det land där ett utländskt företag utför en tjänst. Efter Europafackets protester togs det bort vid behandlingen i Europaparlamentet.
Men då EU-kommissionen nyligen la fram sitt reviderade förslag till tjänstedirektiv, enligt vilket den svenska arbetsrätten skulle vara fredad, la man också fram ett så kallat meddelande om utstationeringsdirektivet. Det för att klargöra vilka regler som gäller när företag utför tillfälliga arbeten i ett annat EU-land.
I meddelandet understryker kommissionen att värdlandets arbetsrätt och kollektivavtal ska gälla. Men den anser inte att företagen behöver ha en representant för sina kontakter med myndigheter och fack. Det räcker med att man utser någon av arbetarna, en förman, att sköta den uppgiften, anser kommissionen.
Det här har nu väckt stark kritik, inte minst från Europafackets sida.
Att man ska ha rätt att kräva att ett gästande företag har en arbetsgivarerepresentant på plats är viktigt inte minst för de svenska facken eftersom de svenska kollektivavtalen förutsätter att det finns en motpart att förhandla med.
- Om man ska spekulera så är det här väl socker i botten för att de tio nya länderna ska svälja det förslag till tjänstedirektiv man nu lagt fram, säger Leif Dergel.
- Men det här är så uppenbart fel. Det är väl ett uttryck för den falang som länge kämpat för en marknad helt utan skydd för arbetstagarna. Men kommissionen som helhet har ju sagt att det ska finnas en social dimension, vilket ju också är fastslaget inom EU. Och hela utstationeringsdirektivet innebär att länderna är skyldiga att skydda arbetstagarna och då är det här meddelandet helt absurt.
TCO har nu skickat in ett förslag till Europafacket enligt vilket man vill stryka vissa delar i det meddelande som lagts fram.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.