Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Missnöje på Korsnäs

När Korsnäs skulle minska antalet tjänstemän med 120 fick alla erbjudanden om avgångsvederlag. Nu känner sig somliga utpekade. Andra har nekats att sluta.
Publicerad
- Vissa känner sig utpekade, det kan vara då en chef har gjort en ny organisation och sagt till någon att den inte är med. Då upplever en del inte detta som frivilligt, säger Kerstin Lundberg, vice ordförande i Sifklubben.
När Korsnäs ville minska antalet tjänstemän till 300 protesterade facken i bolagsstyrelsen.
Sedan förhandlades erbjudanden fram om avgångsvederlag på 18-36 månadslöner, de som är 58 år får ytterligare 6 månadslöner. Dessutom finns möjlighet att få individuell hjälp att hitta nytt jobb genom Profficeägda Antenn. Bidrag för studier och resor ges också. Även avgångspensioner erbjuds.
- Intentionen var att de som slutar skulle landa så mjukt som möjligt. Det här skulle ge en möjlighet att gå ifrån Korsnäs med huvudet högt, säger Kerstin Lundberg.
Trots att 120 tjänstemän faktiskt accepterat det frivilliga erbjudandet har reaktionerna bland dem varit blandade.
- Några känner att de har blivit knuffade ut. Några har blivit överlyckliga och gått vidare till högskolan. Andra har tjatat sig till detta för att få tid för att fundera över vad de vill göra, säger Kerstin Lundberg.
Ett tiotal av dem som vill sluta har, enligt Sifklubben, fått nej från företaget som förbehållit sig rätten att välja.
- De är arga, det har bidragit till missnöjet.
Att reaktionerna blivit så starka tror hon också beror på att Korsnäs sedan generationer tillbaka varit tryggheten i många familjer.
- När man lämnar Korsnäs kan det kännas som om en del av identiteten går förlorad, säger Kerstin Lundberg.
Även de som är kvar smittas av stämningarna samtidigt som oro finns för att inte hinna med arbetet när arbetskamraterna försvinner.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.