1996 ansåg 70 procent av företagsledarna att partssamverkan var till nytta för företaget. Den siffran hade i fjol minskat till 46 procent. Enligt Klas Levinson på Arbetslivsinstitutet, som gjort undersökningen, finns det en koppling till företagsledarnas ålder. Ju yngre, desto mer negativa är de. En orsak kan vara att utbildningarna har förändrats, tror han.
- När de kommer ut har de inte lärt sig att samverkan och medbestämmande kan vara positivt. Det visar sig också genom att man inte släpper in de anställda i processen lika tidigt som förut.
De positiva aspekter av samverkan som företagsledarna ändå ser hör främst ihop med möjligheterna att genomdriva beslut. 41 procent av företagsledarna anser att samverkan gör "att beslut förankras bättre hos anställda". En nästan lika stor andel anser att samverkan gör "det lättare att genomföra svåra beslut."
Det fackliga inflytandet har minskat kraftigt de senaste åren, enligt företagsledarna. 1996 ansåg 93 procent av dem att facket hade stort inflytande på arbetsmiljön. I fjol höll bara 61 procent med om det. Facket kommer också i mindre utsträckning än tidigare med egna alternativ på lösningar.
Ytterligare en sak som undersökningen visar är att samarbetet har tagit alltmer informella former av typen "korridorsnack".
- Jag tycker att det är riskfyllt. Man kan bli lite för mycket tjenis och bundis. De som fattar besluten har alltid tolkningsföreträde, säger Klas Levinson som tycker att det är dags för facken att börja prata om medbestämmande igen.
- Man driver det inte med samma emfas som tidigare. Det har varit en svensk paradgren i 25 år. Det finns ingen anledning att backa från det nu när Europa börjar gå samma väg. Facken bör visa att det är viktigt och stötta klubbarna lokalt med policy och rådgivning.
- Det krävs förändring både hos företag och fack. Också företaget måste bjuda in till dans. Det får inte bli så att medbestämmande bara blir en juridisk grej för att undvika att hamna i AD.

NIKLAS HALLSTEDT