Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mer än var tredje tjänsteman ser sig som arbetare

Allt fler anställda identifierar sig själva som arbetare. Samtidigt finns det ett intresse att engagera sig fackligt, framför allt bland invandrarkvinnor och ungdomar, enligt en ny rapport från LO.
Publicerad
38 procent av TCO-medlemmarna ser sig som arbetare, visar LO:s nya rapport om facklig aktivitet och fackligt arbete. Bland kvinnliga tjänstemän är det nästan lika vanligt att kalla sig för arbetare som för tjänsteman.
Det kan bero på att många kvinnor återfinns i yrken med osäkra anställningar och låga löner, på till exempel callcenterföretag. En annan förklaring kan vara att det inte är lika tydliga gränser mellan arbetare och tjänstemän inom den offentliga sektorn.
I rapporten ställs frågan om det verkligen är så stora skillnader mellan LO- och tjänstemannaförbunden som ibland målas upp.
- Vi bör titta på vilka frågor vi kan driva gemensamt, till exempel att arbeta mot försämringar i a-kassan och att minska antalet visstidsanställningar, säger Ulla Lindqvist, LO:s andre vice ordförande.
Rapporten visar också att det finns ett intresse för facket. Av de tillfrågade inom LO, TCO och Saco har 12 procent ett fackligt förtroendeuppdrag, ytterligare 15 procent kan tänka sig att ha ett uppdrag.
Särskilt stort intresse finns bland utrikes födda kvinnor och personer under 30 år. Trots det är båda grupperna underrepresenterade bland fackligt förtroendevalda. Ulla Lindqvist betonar vikten av att ta tillvara de resurser som finns bland dessa personer.
- Det finns en föreställning om att ungdomar inte är intresserade av facket, det kanske gör att de inte ens får frågan om ett uppdrag.

ANNE-LI LEHNBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."