Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlemsras går fortare än befarat

- Nedgången i medlemsantal går snabbare än jag trodde. Det kan bli 150 000 avhopp innan året är slut.<br />Det säger Anders Kjellberg, docent i sociologi vid Lunds universitet.
Publicerad
Enligt LO-tidningen har drygt 130 000 personer lämnat facket hittills i år. LO har tappat flest medlemmar, nästan 100 000. Men det är inte så konstigt, enligt Anders Kjellberg. De höjda a-kasseavgifterna i kombination med slopandet av skattereduktion för fack- och a-kasseavgift slår hårdare mot LO-kollektivet.
- En lågavlönad hotell- eller restauranganställd får betala mer än en högavlönad akademiker. Både a-kasse- och fackavgiften är i regel högre på LO-sidan.
Han spår att LO på sikt kan komma att tappa upp till 20 procent av sina medlemmar. För TCO och Saco borde inte raset bli lika stort.
- Inkomstförsäkringen blir mer attraktiv när man sänker ersättningsnivåerna i a-kassan.
Fackanslutningen steg i princip under hela 1900-talet fram till mitten av 80-talet, när ekonomin var på topp och risken för arbetslöshet liten. Högkonjunkturen kan också delvis förklara årets medlemstapp för facken.
- Men det stora raset skulle säkerligen inte ha inträffat utan höjningen av a-kasseavgiften och borttagandet av skattereduktionen, säger Anders Kjellberg.
I dag är 77 procent av alla anställda med i facket. Det är en minskning med 8 procentenheter sedan 1993. Samtidigt omfattas 94 procent av alla anställda av kollektivavtal. Men skulle kollektivavtalstäckningen minska, till följd av till exempel urholkad konflikträtt, kan det bli fråga om lagstiftning om minimilöner med mera i stället för som idag, att fack och arbetsgivare genom avtal reglerar villkoren på arbetsmarknaden, tror Anders Kjellberg.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."