Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO kräver hårdare tag vid nedläggningar

Ständig tillgång till en löntagarkonsult. Det är ett av LO:s krav för att förhindra en upprepning av det som hände när Continental i Gislaved lades ned för två år sedan.
Publicerad
I december 2001 varslade de tyska ägarna Continental sina nästan 800 anställda vid den småländska däckfabriken. Facket stod maktlöst.
- Fabriken var inte olönsam eller omodern, men det tog inte Continental hänsyn till, säger Industrifackets ordförande Leif Ohlsson.
- Hela attityden från Continentals representanter i Gislaved var arrogant. Vi upplevde processen som ett spel från företaget för att ta sig igenom regelverket med löntagarkonsulter och mbl. De mbl-förhandlade på två timmar och brydde sig inte om löntagarkonsultens rapport.
Nu lägger LO fram en strategi för hur framtida nedläggningar ska mötas. Bland annat kräver man att de företag som omfattas av europeiska företagsråd ska ha en löntagarkonsult knuten till sig. Löntagarkonsulten hjälper facket att skärskåda ekonomiska redovisningar och göra egna bedömningar av läget. Via Europafacket kräver man också långsiktiga strategier för kompetensutveckling och minimiregler som alla länder måste följa för hur omstruktureringar ska skötas. Ytterligare ett krav är att varselreglerna ska skärpas, bland annat vill man att varseltiden ska fördubblas från sex till tolv månader om företaget är dominerande på orten eller om många anställda berörs.
Däremot vill LO inte medverka till att det ska bli dyrare att lägga ned företag, ett krav som hördes i samband med stängningen i Gislaved. En sådan förändring skulle leda till att företag drog sig för att etablera sig i Sverige, anser LO.
LO ställer också krav på bättre insatser från samhällets sida när nedläggningen är ett faktum. Målsättningen ska vara att alla som blir uppsagda ska ha ett nytt arbete eller en arbetsmarknadsåtgärd att gå till.
Enligt Leif Ohlsson är nästan 300 av de tidigare anställda på Continental arbetslösa i dag.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.