Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO kräver hårdare tag vid nedläggningar

Ständig tillgång till en löntagarkonsult. Det är ett av LO:s krav för att förhindra en upprepning av det som hände när Continental i Gislaved lades ned för två år sedan.
Publicerad
I december 2001 varslade de tyska ägarna Continental sina nästan 800 anställda vid den småländska däckfabriken. Facket stod maktlöst.
- Fabriken var inte olönsam eller omodern, men det tog inte Continental hänsyn till, säger Industrifackets ordförande Leif Ohlsson.
- Hela attityden från Continentals representanter i Gislaved var arrogant. Vi upplevde processen som ett spel från företaget för att ta sig igenom regelverket med löntagarkonsulter och mbl. De mbl-förhandlade på två timmar och brydde sig inte om löntagarkonsultens rapport.
Nu lägger LO fram en strategi för hur framtida nedläggningar ska mötas. Bland annat kräver man att de företag som omfattas av europeiska företagsråd ska ha en löntagarkonsult knuten till sig. Löntagarkonsulten hjälper facket att skärskåda ekonomiska redovisningar och göra egna bedömningar av läget. Via Europafacket kräver man också långsiktiga strategier för kompetensutveckling och minimiregler som alla länder måste följa för hur omstruktureringar ska skötas. Ytterligare ett krav är att varselreglerna ska skärpas, bland annat vill man att varseltiden ska fördubblas från sex till tolv månader om företaget är dominerande på orten eller om många anställda berörs.
Däremot vill LO inte medverka till att det ska bli dyrare att lägga ned företag, ett krav som hördes i samband med stängningen i Gislaved. En sådan förändring skulle leda till att företag drog sig för att etablera sig i Sverige, anser LO.
LO ställer också krav på bättre insatser från samhällets sida när nedläggningen är ett faktum. Målsättningen ska vara att alla som blir uppsagda ska ha ett nytt arbete eller en arbetsmarknadsåtgärd att gå till.
Enligt Leif Ohlsson är nästan 300 av de tidigare anställda på Continental arbetslösa i dag.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."