Rättsläget och arbetsgivarens ansvar skiljer mycket mellan Norden och andra EU-länder. De länder som granskas i rapporten är, förutom Sverige, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna.
- Att lägga ned ett företag i Kontinentaleuropa är krångligare och tar längre tid. Därför kostar det mer för det enskilda företaget, säger Niklas Bruun, professor på Arbetslivsinstitutet.
På kontinenten är myndigheternas inflytande större, i Nederländerna och Spanien krävs till exempel tillstånd för att lägga ned företag. Möjligheten finns att ogiltigförklara anledningen till nedläggningen och underkänna arbetsgivarens beslut. Tillvägagångssättet skiljer sig också åt.
- Förhandlingsordningen är olika vilket innebär att nedläggningen kan skjutas upp. Det finns möjlighet att förlänga uppsägningstiden, säger Niklas Bruun.
I Sverige utgår man från att beslutet om nedläggning är en angelägenhet för arbetsgivaren. Samtidigt har facket större inflytande över processen.
- Här finns olika mekanismer för kontroll som kan fungera som motkraft till företaget. Det ger möjlighet att diskutera konsekvenserna, säger Niklas Bruun.
I flera EU-länder sträcker sig arbetsgivarnas ansvar längre. Relativt stora avgångsvederlag regleras ofta i lag eller avtal. Detta kan dock vägas upp av att uppsägningstiderna i Norden är längre. I Sverige är också arbetslöshetsförsäkringen högre.
- Ett system med kollektiva försäkringar som i Norden är mer rättvist, säger Niklas Bruun.
Efter att ha studerat systemen i andra EU-länder kan han också se vad som kan förändras i Sverige.
- I Sverige tas omställningsplaner, exempelvis utbildningsprogram, fram när någon blivit arbetslös. I de kontinentaleuropeiska länderna sker det tidigare.


CHRISTINA SWAHN

Läs rapporten på Arbetslivinstitutets hemsida