Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lätt att lägga ned i Sverige

Myndigheterna har mindre inflytande över företagsnedläggningar i Sverige än i andra EU-länder. Det gör det både enklare och billigare att lägga ned företag i Sverige, det framkommer av en rapport från Arbetslivsinstitutet och Ams.
Publicerad
Rättsläget och arbetsgivarens ansvar skiljer mycket mellan Norden och andra EU-länder. De länder som granskas i rapporten är, förutom Sverige, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna.
- Att lägga ned ett företag i Kontinentaleuropa är krångligare och tar längre tid. Därför kostar det mer för det enskilda företaget, säger Niklas Bruun, professor på Arbetslivsinstitutet.
På kontinenten är myndigheternas inflytande större, i Nederländerna och Spanien krävs till exempel tillstånd för att lägga ned företag. Möjligheten finns att ogiltigförklara anledningen till nedläggningen och underkänna arbetsgivarens beslut. Tillvägagångssättet skiljer sig också åt.
- Förhandlingsordningen är olika vilket innebär att nedläggningen kan skjutas upp. Det finns möjlighet att förlänga uppsägningstiden, säger Niklas Bruun.
I Sverige utgår man från att beslutet om nedläggning är en angelägenhet för arbetsgivaren. Samtidigt har facket större inflytande över processen.
- Här finns olika mekanismer för kontroll som kan fungera som motkraft till företaget. Det ger möjlighet att diskutera konsekvenserna, säger Niklas Bruun.
I flera EU-länder sträcker sig arbetsgivarnas ansvar längre. Relativt stora avgångsvederlag regleras ofta i lag eller avtal. Detta kan dock vägas upp av att uppsägningstiderna i Norden är längre. I Sverige är också arbetslöshetsförsäkringen högre.
- Ett system med kollektiva försäkringar som i Norden är mer rättvist, säger Niklas Bruun.
Efter att ha studerat systemen i andra EU-länder kan han också se vad som kan förändras i Sverige.
- I Sverige tas omställningsplaner, exempelvis utbildningsprogram, fram när någon blivit arbetslös. I de kontinentaleuropeiska länderna sker det tidigare.


CHRISTINA SWAHN

Läs rapporten på Arbetslivinstitutets hemsida

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.