Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konkursnotan kan skjutas över på fack och arbetsgivare

Ansvaret för de anställdas löner vid en konkurs ska tas över av arbetsgivarna och facket. Det är målet med en ny statlig utredning.
Publicerad
I kölvattnet av IT-branschens krasch har allt fler anställda med höga löner förlorat jobbet vid konkurser. Det innebär ökade utbetalningar för staten av lönegarantin, som täcker de anställdas fordringar av löner och ersättningar upp till 100 000 kronor. I fjol betalades 1,7 miljarder kronor ut. I år är prognosen 1,6 miljarder.
Nu utreds om de anställdas ekonomiska trygghet vid en konkurs ska vara ett offentligt åtagande. Syftet är att arbetsmarknadens parter ska ta över.
- De skulle vinna på ökat inflytande över finansieringen, säger Peter Linderoth på Finansdepartementet.
Tanken är att avgiften för lönegarantin ska anpassas efter risken för konkurs, vilket kan innebära att företag i branscher där konkurser är vanliga får betala högre avgifter. Men detta blir i så fall upp till parterna.
De anställda garanteras en viss ekonomisk trygghet vid en konkurs, genom ett EG-direktiv. I ett nytt system kan dagens ersättningsnivå komma att bli ett minimum, sedan kan parterna avtala om högre nivåer.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.