Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konkursnotan kan skjutas över på fack och arbetsgivare

Ansvaret för de anställdas löner vid en konkurs ska tas över av arbetsgivarna och facket. Det är målet med en ny statlig utredning.
Publicerad
I kölvattnet av IT-branschens krasch har allt fler anställda med höga löner förlorat jobbet vid konkurser. Det innebär ökade utbetalningar för staten av lönegarantin, som täcker de anställdas fordringar av löner och ersättningar upp till 100 000 kronor. I fjol betalades 1,7 miljarder kronor ut. I år är prognosen 1,6 miljarder.
Nu utreds om de anställdas ekonomiska trygghet vid en konkurs ska vara ett offentligt åtagande. Syftet är att arbetsmarknadens parter ska ta över.
- De skulle vinna på ökat inflytande över finansieringen, säger Peter Linderoth på Finansdepartementet.
Tanken är att avgiften för lönegarantin ska anpassas efter risken för konkurs, vilket kan innebära att företag i branscher där konkurser är vanliga får betala högre avgifter. Men detta blir i så fall upp till parterna.
De anställda garanteras en viss ekonomisk trygghet vid en konkurs, genom ett EG-direktiv. I ett nytt system kan dagens ersättningsnivå komma att bli ett minimum, sedan kan parterna avtala om högre nivåer.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."