Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konkurrens om jobben på Samhall

När tjänstemän slutar smygbesätter Samhall tjänsterna med arbetshandikappade. Det är allmänt känt, strider mot Sifs avtal och en känslig fråga. Samtidigt förbättrar fler bidragsanställda Samhalls ekonomi.
Publicerad
- Man kan se det som ett sätt att tjäna pengar på eftersom Samhall får merkostnadsersättning för de arbetshandikappade, säger Mats Hillgren Sifklubbsordförande för Samhall region Falun.
Bland Samhalls anställda finns cirka 22 000 arbetshandikappade och 2 000 direktanställda tjänstemän. I fjol var förlusten 334 miljoner kronor. Nu struktureras verksamheten om från industri till tjänster. Vd har annonserat att antalet direktanställda kan komma att minska. I fjol sades 113 tjänstemän upp på grund av arbetsbrist, hittills i år har 50 sagts upp och ytterligare 65 riskerar att förlora jobbet.
- Det är en trend att det blir färre och färre direktanställda, säger Mats Hillgren.
Enligt Sifs avtal får inte en direktanställd tjänsteman sägas upp på grund av arbetsbrist för att ersättas av en arbetshandikappad.
- Varje gång Samhall drar ner hittar de sätt att ta sig runt avtalet, säger Mats Hillgren.
I tidigare avtal har det funnits en skrivning om att tio procent av de ordinarie tjänsterna kunde besättas med arbetshandikappade.
- Det var en begränsning som man kunde ha nytta av, samtidigt var det inte lätt att avgöra vad som är ordinarie jobb, säger Mats Hillgren.
Han kan se att det finns en intressekonflikt mellan Sifmedlemmarna som återfinns både bland direktanställda och arbetshandikappade. Men även om det är allmänt känt bland Sifs förtroendevalda att allt fler direktanställda ersätts av arbetshandikappade är frågan känslig. Flera klubbordföranden vill inte uttala sig av hänsyn till kommande förhandlingar.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.