Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konkurrens om jobben på Samhall

När tjänstemän slutar smygbesätter Samhall tjänsterna med arbetshandikappade. Det är allmänt känt, strider mot Sifs avtal och en känslig fråga. Samtidigt förbättrar fler bidragsanställda Samhalls ekonomi.
Publicerad
- Man kan se det som ett sätt att tjäna pengar på eftersom Samhall får merkostnadsersättning för de arbetshandikappade, säger Mats Hillgren Sifklubbsordförande för Samhall region Falun.
Bland Samhalls anställda finns cirka 22 000 arbetshandikappade och 2 000 direktanställda tjänstemän. I fjol var förlusten 334 miljoner kronor. Nu struktureras verksamheten om från industri till tjänster. Vd har annonserat att antalet direktanställda kan komma att minska. I fjol sades 113 tjänstemän upp på grund av arbetsbrist, hittills i år har 50 sagts upp och ytterligare 65 riskerar att förlora jobbet.
- Det är en trend att det blir färre och färre direktanställda, säger Mats Hillgren.
Enligt Sifs avtal får inte en direktanställd tjänsteman sägas upp på grund av arbetsbrist för att ersättas av en arbetshandikappad.
- Varje gång Samhall drar ner hittar de sätt att ta sig runt avtalet, säger Mats Hillgren.
I tidigare avtal har det funnits en skrivning om att tio procent av de ordinarie tjänsterna kunde besättas med arbetshandikappade.
- Det var en begränsning som man kunde ha nytta av, samtidigt var det inte lätt att avgöra vad som är ordinarie jobb, säger Mats Hillgren.
Han kan se att det finns en intressekonflikt mellan Sifmedlemmarna som återfinns både bland direktanställda och arbetshandikappade. Men även om det är allmänt känt bland Sifs förtroendevalda att allt fler direktanställda ersätts av arbetshandikappade är frågan känslig. Flera klubbordföranden vill inte uttala sig av hänsyn till kommande förhandlingar.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.