Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konkurrens om jobben på Samhall

När tjänstemän slutar smygbesätter Samhall tjänsterna med arbetshandikappade. Det är allmänt känt, strider mot Sifs avtal och en känslig fråga. Samtidigt förbättrar fler bidragsanställda Samhalls ekonomi.
Publicerad
- Man kan se det som ett sätt att tjäna pengar på eftersom Samhall får merkostnadsersättning för de arbetshandikappade, säger Mats Hillgren Sifklubbsordförande för Samhall region Falun.
Bland Samhalls anställda finns cirka 22 000 arbetshandikappade och 2 000 direktanställda tjänstemän. I fjol var förlusten 334 miljoner kronor. Nu struktureras verksamheten om från industri till tjänster. Vd har annonserat att antalet direktanställda kan komma att minska. I fjol sades 113 tjänstemän upp på grund av arbetsbrist, hittills i år har 50 sagts upp och ytterligare 65 riskerar att förlora jobbet.
- Det är en trend att det blir färre och färre direktanställda, säger Mats Hillgren.
Enligt Sifs avtal får inte en direktanställd tjänsteman sägas upp på grund av arbetsbrist för att ersättas av en arbetshandikappad.
- Varje gång Samhall drar ner hittar de sätt att ta sig runt avtalet, säger Mats Hillgren.
I tidigare avtal har det funnits en skrivning om att tio procent av de ordinarie tjänsterna kunde besättas med arbetshandikappade.
- Det var en begränsning som man kunde ha nytta av, samtidigt var det inte lätt att avgöra vad som är ordinarie jobb, säger Mats Hillgren.
Han kan se att det finns en intressekonflikt mellan Sifmedlemmarna som återfinns både bland direktanställda och arbetshandikappade. Men även om det är allmänt känt bland Sifs förtroendevalda att allt fler direktanställda ersätts av arbetshandikappade är frågan känslig. Flera klubbordföranden vill inte uttala sig av hänsyn till kommande förhandlingar.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."