Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Konflikträtten är inget man ändrar på"

Sif har inga planer på att föra diskussioner med Svenskt Näringsliv om förändringar i konflikträtten. Inte ens om man får något i utbyte.
Publicerad
Svenskt Näringsliv har på senare år klagat över att rätten att ta ut medlemmar i strejk är alltför vidsträckt i deras tycke. Och från att ha mött samlat motstånd från fackligt håll lämnade i somras LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin en dörr på glänt. Men det gör inte Sif.
- Sif har ingen ambition just nu att inleda diskussioner om konflikträtten, säger Hanna Brandt González, biträdande chef på Sif:s förhandlingsenhet.
- Svenskt Näringsliv driver en massiv marknadsföringskampanj om proportionalitet som inte stämmer. Jämför man antalet konfliktdagar med nästan vilket jämförbart land som helst så har vi ytterst få konflikter. De svenska facken handskas alltså med konflikträtten med stor varsamhet.
Men om man inte använder sig av konflikträtten, varför inte tillåta några smärre förändringar? Om man kan få något i utbyte, till exempel att långtidssjukskrivna ska omfattas av omställningsavtalet?
- Och vad har vi sen att sälja ut efter det? Hårdrar jag det så är det arbetsfreden vi säljer under våra avtalsrörelser. Det här är en maktbalans som har vuxit fram under många år. Det är lätt att säga att vi gör en liten förändring så får det ingen effekt. Men det är som ett korthus: varje del är inte så speciell, men påverkar allt annat. Det är lättvindigt att säga att det är oproportionerligt.
Har Sif framfört detta till arbetsmarknadsministern?
- Argumenten är inte okända. Arbetsmarknadsministern var ute och sa häromdagen att inga förändringar i konflikträtten är aktuella.
Men Wanja Lundby Wedin öppnar trots det för samtal om konflikträtten.
- Det inte konstigt att sätta sig ner, att diskutera kan man alltid, det är att visa respekt för motparten. Men sätter man sig ner så sätter man igång en boll, det ska man ha klart för sig, säger Hanna Brandt González.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar