Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikten på ABB löst

I fredags löstes tvisten där facken på ABB krävt arbetsgivaren på en miljard kronor i skadestånd för brott mot mbl (medbestämmandelagen). Hur mycket det kostat bolaget är dock okänt eftersom uppgörelsen är sekretessbelagd.
Anita Täpp Publicerad 8 april 2019, kl 13:49
Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT
Innehållet i uppgörelsen mellan facken och ABB är hemlig. Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till skadeståndskravet den försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi som blev känd i december i fjol.

Läs mer: ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Det är en affär som har uppskattats vara värd 100 miljarder kronor och omfatta 4 150 ABB-anställda i Sverige.

När nyheten kom blev de fem fackförbunden på ABB – förutom Unionen också Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Metall och Pappers – tagna på sängen. Först sedan företagsledningen meddelat att affären var ett faktum, blev de kallade till möte.

Eftersom facken anser att det är oacceptabelt att bolaget underlåtit att informera bolagsstyrelse och fack om försäljning stämde de senare ABB på en procent av försäljningsbeloppet, motsvarande en miljard kronor.

Läs mer: Unionen kräver skadestånd från ABB

Sedan en nyligen hållen lokal tvisteförhandling strandat, då facken inte ansåg att ABB:s bud var seriösa, hölls i fredags en central förhandling där tvisten löstes.

Läs mer: "ABB:s bud inte seriösa"

Hur uppgörelsen ser ut är dock, enligt Dagens Arbete, sekretessbelagd. Till tidningen säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic:

– Vi hittade en lösning som parterna kunde acceptera. Vi blev överens, tvisten är löst. Därmed finns inget mer att säga.

Inte heller Yvonne Norgren, klubbordförande på ABB i Ludvika, avslöjar något om uppgörelsen, förutom att den var enkel att göra.

I en tidigare intervju i Kollega har Dennis Bäckman, ordförande för Pappers avdelning på ABB i Figeholm, sagt att ni har förstått att man inte kan få en miljard i skadestånd enligt svensk lagstiftning men att några miljoner, så att varje organisation får mellan 300 000 och 500 000 kronor, är realistiskt. Uppnådde ni det?

– Eftersom vår uppgörelse är sekretessbelagd kan jag inte svara på det, säger Yvonne Norgren.

Arbetsrätt

37 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 37 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar 2023 efter rättsprocesser. Det som sticker ut i årets statistik är det ökande antalet konkurser.
Lina Björk Publicerad 1 mars 2024, kl 06:00
En ordförandeklubba ligger på ett bord
En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Foto: Shutterstock

Under 2023 gick totalt 8 868 företag i konkurs, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Alla branscher drabbades även om byggindustrin och finansbranschen var extra utsatta. Antalet är det högsta sedan 1998, vilket också märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Peter Knutsson

–  Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Under fjolåret avslutades 403 arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades ut drygt 25 miljoner kronor i ersättning till förbundets medlemmar. Förbundets jurister hjälpte dessutom till i 156 försäkringsrättsärenden under 2023, alltså rättsprocesser om arbetsskador och arbetslöshetsersättning. Här fick medlemmarna 11,5 miljoner kronor i ersättning.

Båda summorna är betydligt lägre än 2022, men det beror på flera saker. Dels kom det in färre ärenden tidigare år och en rättsprocess kan lång tid, vilket skapar en eftersläpning i statistiken. 

Även medlemmar krävs på skadestånd

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året hade 27 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och 11 av dem fick sammanlagt 121 620 kronor i ersättning, där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen.