Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikten på ABB löst

I fredags löstes tvisten där facken på ABB krävt arbetsgivaren på en miljard kronor i skadestånd för brott mot mbl (medbestämmandelagen). Hur mycket det kostat bolaget är dock okänt eftersom uppgörelsen är sekretessbelagd.
Anita Täpp Publicerad
Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT
Innehållet i uppgörelsen mellan facken och ABB är hemlig. Steffen Schmidt/AP Photo/Keystone/TT

Som Kollega tidigare berättat är bakgrunden till skadeståndskravet den försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi som blev känd i december i fjol.

Läs mer: ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Det är en affär som har uppskattats vara värd 100 miljarder kronor och omfatta 4 150 ABB-anställda i Sverige.

När nyheten kom blev de fem fackförbunden på ABB – förutom Unionen också Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Metall och Pappers – tagna på sängen. Först sedan företagsledningen meddelat att affären var ett faktum, blev de kallade till möte.

Eftersom facken anser att det är oacceptabelt att bolaget underlåtit att informera bolagsstyrelse och fack om försäljning stämde de senare ABB på en procent av försäljningsbeloppet, motsvarande en miljard kronor.

Läs mer: Unionen kräver skadestånd från ABB

Sedan en nyligen hållen lokal tvisteförhandling strandat, då facken inte ansåg att ABB:s bud var seriösa, hölls i fredags en central förhandling där tvisten löstes.

Läs mer: "ABB:s bud inte seriösa"

Hur uppgörelsen ser ut är dock, enligt Dagens Arbete, sekretessbelagd. Till tidningen säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic:

– Vi hittade en lösning som parterna kunde acceptera. Vi blev överens, tvisten är löst. Därmed finns inget mer att säga.

Inte heller Yvonne Norgren, klubbordförande på ABB i Ludvika, avslöjar något om uppgörelsen, förutom att den var enkel att göra.

I en tidigare intervju i Kollega har Dennis Bäckman, ordförande för Pappers avdelning på ABB i Figeholm, sagt att ni har förstått att man inte kan få en miljard i skadestånd enligt svensk lagstiftning men att några miljoner, så att varje organisation får mellan 300 000 och 500 000 kronor, är realistiskt. Uppnådde ni det?

– Eftersom vår uppgörelse är sekretessbelagd kan jag inte svara på det, säger Yvonne Norgren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.