Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtalen utreds

Det måste bli lättare att bevaka att kollektivavtalen följs, anser regeringen som tillsatt en utredning.<br />
Publicerad
En arbetsgivare som tecknat kollektivavtal är skyldig att följa det. På arbetsplatser där det finns medlemmar och förtroendevalda är det mindre problem, där sköter de kontrollen. Finns inga medlemmar är det betydligt svårare, något som ofta är fallet i företag med anställda som arbetar i landet bara en kort tid, exempelvis inom byggbranschen.
Utredaren, Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, har nu fått i uppdrag att komma med förslag som ökar fackens kontrollmöjligheter.
- Överhuvudtaget finns det önskemål om större insyn och kontroll, regeringen vill värna om den svenska modellen, säger Birgitta Nyström.
Frågan om kollektivavtalens roll har den senaste tiden aktualiserats av EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv. Avsikten är att det ska bli lättare att sälja tjänster över gränserna.
De svenska facken är kritiska till förslaget, framför allt för att det finns tveksamheter om kollektivavtalens ställning. I ett brev som LO, TCO och SACO skickade till EU-kommissionären Frits Bolkestein på torsdagen framför de sina synpunkter. Bland annat vill facken att det ska klargöras att löner och arbetsvillkor ska regleras i kollektivavtal i landet där verksamheten utförs, att man ska kunna kräva att utländska företag har en representant på plats och att det ska gå att driva in handlingar för att kontrollera att avtal och lagar följs.
I utredningens direktiv nämns inte tjänstedirektivet, men Birgitta Nyström säger att det sannolikt är en aspekt hon kommer att titta på.
Svenskt Näringsliv hävdar i en kommentar att utredningen strider mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Skulle facket få rätt att granska till exempel lönenivåerna för alla anställda på en arbetsplats även där de saknar medlemmar väcks frågan om den enskildes integritet och rätten att stå utanför en organisation, skriver Svenskt Näringsliv.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.