En arbetsgivare som tecknat kollektivavtal är skyldig att följa det. På arbetsplatser där det finns medlemmar och förtroendevalda är det mindre problem, där sköter de kontrollen. Finns inga medlemmar är det betydligt svårare, något som ofta är fallet i företag med anställda som arbetar i landet bara en kort tid, exempelvis inom byggbranschen.
Utredaren, Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, har nu fått i uppdrag att komma med förslag som ökar fackens kontrollmöjligheter.
- Överhuvudtaget finns det önskemål om större insyn och kontroll, regeringen vill värna om den svenska modellen, säger Birgitta Nyström.
Frågan om kollektivavtalens roll har den senaste tiden aktualiserats av EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv. Avsikten är att det ska bli lättare att sälja tjänster över gränserna.
De svenska facken är kritiska till förslaget, framför allt för att det finns tveksamheter om kollektivavtalens ställning. I ett brev som LO, TCO och SACO skickade till EU-kommissionären Frits Bolkestein på torsdagen framför de sina synpunkter. Bland annat vill facken att det ska klargöras att löner och arbetsvillkor ska regleras i kollektivavtal i landet där verksamheten utförs, att man ska kunna kräva att utländska företag har en representant på plats och att det ska gå att driva in handlingar för att kontrollera att avtal och lagar följs.
I utredningens direktiv nämns inte tjänstedirektivet, men Birgitta Nyström säger att det sannolikt är en aspekt hon kommer att titta på.
Svenskt Näringsliv hävdar i en kommentar att utredningen strider mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Skulle facket få rätt att granska till exempel lönenivåerna för alla anställda på en arbetsplats även där de saknar medlemmar väcks frågan om den enskildes integritet och rätten att stå utanför en organisation, skriver Svenskt Näringsliv.

NIKLAS HALLSTEDT