Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtalen strider inte mot EG-rätten

Den svenska modellen med kollektivavtal för arbetsmarknaden håller i EU, hävdar Saco i en analys av rättsläget.<br />
Publicerad
Frågan har blivit aktuell i och med att avgörandet av den så kallade Vaxholmstvisten har vandrat vidare till EG-domstolen. I fallet Vaxholm handlar det om huruvida fackets blockad för att tvinga ett lettiskt företag att teckna svenska avtal var tillåten. Det som särskilt spetsade till frågan var att företaget redan hade ett lettiskt kollektivavtal.
Men oron för att EG-rätten skulle innebära dödsstöten för den svenska modellen är överdriven, visar Sacos analys.
EG-rätten hindrar inte ett system som det svenska, konstaterar Sacos chefsjurist Lena Maier. Däremot finns en regel som kan vara diskriminerande. Om det finns ett svenskt kollektivavtal råder fredsplikt, stridsåtgärder kan bara drabba arbetsgivare med utländskt kollektivavtal. Men denna särbehandling är sannolikt tillåten, enligt Lena Maier, om syftet är att skydda de anställda i det utländska företaget. Avtalet måste dessutom ge dem en verklig fördel genom bättre förmåner. Därför skulle stridsåtgärder för att motverka social dumpning vara tillåtet.
- Men man måste i varje enskilt fall kunna visa att avtalskravet har till syfte att skydda arbetstagarna, säger Lena Maier.
Det här innebär troligtvis att krav på utländska arbetsgivare att träffa svenska avtalsförsäkringar som ger ett tilläggsskydd skulle vara tillåtna, däremot inte lönekrav som är högre än lägstlönerna i de svenska avtalen.
- Det svenska kollektivavtalssystemet är inte hotat av EG-rätten. Men vissa delar kan bli mer öppna för domstolsprövning, säger Sacos ordförande Anna Ekström.
- Det har alltid funnits möjlighet för domstolar att gå in och pröva avtal. Det har exempelvis Arbetsdomstolen gjort när det gäller turordningslistor. Vi från parternas sida är inte rädda för att en domstol går in och gluttar på våra avtalskrav.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.