Frågan har blivit aktuell i och med att avgörandet av den så kallade Vaxholmstvisten har vandrat vidare till EG-domstolen. I fallet Vaxholm handlar det om huruvida fackets blockad för att tvinga ett lettiskt företag att teckna svenska avtal var tillåten. Det som särskilt spetsade till frågan var att företaget redan hade ett lettiskt kollektivavtal.
Men oron för att EG-rätten skulle innebära dödsstöten för den svenska modellen är överdriven, visar Sacos analys.
EG-rätten hindrar inte ett system som det svenska, konstaterar Sacos chefsjurist Lena Maier. Däremot finns en regel som kan vara diskriminerande. Om det finns ett svenskt kollektivavtal råder fredsplikt, stridsåtgärder kan bara drabba arbetsgivare med utländskt kollektivavtal. Men denna särbehandling är sannolikt tillåten, enligt Lena Maier, om syftet är att skydda de anställda i det utländska företaget. Avtalet måste dessutom ge dem en verklig fördel genom bättre förmåner. Därför skulle stridsåtgärder för att motverka social dumpning vara tillåtet.
- Men man måste i varje enskilt fall kunna visa att avtalskravet har till syfte att skydda arbetstagarna, säger Lena Maier.
Det här innebär troligtvis att krav på utländska arbetsgivare att träffa svenska avtalsförsäkringar som ger ett tilläggsskydd skulle vara tillåtna, däremot inte lönekrav som är högre än lägstlönerna i de svenska avtalen.
- Det svenska kollektivavtalssystemet är inte hotat av EG-rätten. Men vissa delar kan bli mer öppna för domstolsprövning, säger Sacos ordförande Anna Ekström.
- Det har alltid funnits möjlighet för domstolar att gå in och pröva avtal. Det har exempelvis Arbetsdomstolen gjort när det gäller turordningslistor. Vi från parternas sida är inte rädda för att en domstol går in och gluttar på våra avtalskrav.

NIKLAS HALLSTEDT