Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

A-kassan får kritik för bristande rättsäkerhet

Beslut om a-kasseersättning fattas ibland på felaktiga grunder och utredningarna är bristfälliga. Det slås fast i en rapport av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
Publicerad
Arbetsförmedlingen kan ifrågasätta rätten till a-kasseersättning för en arbetslös i olika situationer t ex om anvisade jobb inte söks. Av de drygt 3 300 ifrågasättanden som arbetsförmedlingen gjorde under första halvåret i fjol har cirka 2 500 granskats. Syftet är att se hur a-kassorna agerat. I drygt 900 fall har ifrågasättandet inte lett till någon sanktion mot den arbetslöse. Ett vanligt skäl är att arbetsförmedlingen slagit larm till a-kassan trots att personen inte haft någon ersättning.
I drygt 360 anmälda fall har a-kassorna fortsatt betala ut ersättning, trots att det enligt IAF i en femtedel av fallen strider mot reglerna. Kritik riktas också mot bristfälliga underlag.
- A-kassorna godtar den enskildes uppgifter om medicinska begränsningar utan att begära in läkarintyg som styrker detta, säger enhetschef Bo Lundgren på IAF.
Granskningen visar också att det finns stora skillnader mellan a-kassorna.
- Tillämpningen av reglerna brister. Det blir inte rättvist om en betalar ut ersättning när en annan inte skulle göra det, säger Bo Lundgren.
För att öka rättssäkerheten för arbetslösa vill han se mer enhetliga rutiner för a-kassorna och höjd kompetens hos a-kassornas handläggare.
- Samma problem gäller för arbetsförmedlingen som inte alltid har tillräcklig kompetens för att avgöra när ifrågasättanden ska göras, säger Bo Lundgren.
I drygt en femtedel av de fall där arbetslösas rätt till ersättning ifrågasattes av arbetsförmedlingen saknades information som kunde ligga till grund för en prövning. I flera fall har arbetsförmedlingen slagit larm till a-kassan när andra åtgärder skulle ha vidtagits. Arbetsförmedlingen har ändrat den arbetslöses sökandekategorier vilket påverkar rätten till ersättning.
Ifrågasatt rätt till a-kasseersättning kan första gången leda till att ersättningen sänks med 25 procent i 40 dagar, andra gången med 50 procent och tredje gången till att ersättningen dras in.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar