Om man inte kommer överens om något annat ger lagen rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under juni till augusti. Senast två månader innan ledigheten börjar ska man få besked om när man ska ha semester.
- Tanken är att man ska vara helledig. Då kan arbetsgivaren inte kräva att man ska utföra något arbete. Syftet med ledigheten försvinner om man ska gå runt och oroa sig för att något dyker upp, säger Lars Åström.
Beredskaps- och jourtjänstgöring sträcker sig inte över semestern. Någon skyldighet att kolla mobilen och mailen finns inte.
- Det är bara dumt att ha jobbmobilen påslagen, då får man svara om arbetsgivaren ringer, konstaterar Lars Åström.
Avbryter man semestern för att rycka in några timmar gäller det att först komma överens med arbetsgivaren om ersättningen. Två timmars arbete bör ersättas med minst en semesterdag, anser Sifs avtalsexpert Staffan Green.
- Man ska träffa en skriftlig överenskommelse om detta. Om arbetsgivaren missar det kan man själv skriva ner det, då gäller det om arbetsgivaren inte tillbakavisar det skriftligen, säger Staffan Green.
Om arbetsgivaren beordrar en anställd att bryta semestern har den anställde rätt till skadestånd för ekonomisk skada, till exempel hyran för ett fritidshus som inte utnyttjats. Möjlighet finns också till allmänt skadestånd.
Att på eget bevåg gå till jobbet på semestern är inte tillrådligt.
- Anställda är behöriga att vara på arbetsplatsen för att utföra arbete. Under semestern kan arbetsplatsen vara stängd för renovering då kan det vara olämpligt att vara där. Det kan också bli problem om man orsakar arbetsgivaren någon skada, säger Lars Åström.
CHRISTINA SWAHN