Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen överenskommelse om visstider

Regeringen förhalar i frågan om staplade visstidsanställningar. Det säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, och förnekar bestämt att det förekommer någon överenskommelse mellan parterna om en ny undersökning av visstiderna.
Johanna Rovira Publicerad

Uppgifterna om att regeringen kommit överens med arbetsmarknadens parter om att ånyo ta itu med visstidsanställningarna har förnekats av både arbetsgivare och fack. Strax före jul träffades dock parterna, men bara för att bli informerade av arbetsdepartementets tjänstemän om att regeringen tänker genomföra en undersökning av staplade visstider hos en och samma arbetsgivare.

- Det finns absolut ingen överenskommelse, det har man fått om bakfoten, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, som var med på mötet.

- Tjänstemännen informerade om en ganska meningslös statistikövning som inte förändrar något i sak. Frågan gäller inte hur vanligt det är utan OM svenska regler kan missbrukas, vilket vi visat att de kan.

EU-kommissionen anser också att systemet för visstidsanställningar kan missbrukas och har hotat med stämning i EU-domstolen om inte Sverige ändrar reglerna. Statsministern skrev i höstas ett brev till Johannes Laitenberger, kabinettschef hos EU-kommissionens ordförande, men svaret från denne hemligstämplades.

I går, den 8 januari, rapporterade SR Ekot att de hade tagit del av brevet och menade att det inte finns mycket hopp att hämta när det gäller att undvika EU-domstolen.

- Kommissionen verkar ju stå på sig, säger Samuel Engblom.

- Regeringen försöker uppenbarligen vinna tid i hopp om att det ska bli en ny kommission efter valet till Europaparlamentet om några månader.

Parternas ansvar

Kollega har tidigare rapporterat om turerna kring staplandet av visstider.
Vid en interpellationsdebatt i riksdagen i september 2013 hävdade dåvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström bland annat att det var upp till arbetsmarknadens parter att hantera eventuella missbruk av det befintliga regelverket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.