Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen överenskommelse om visstider

Regeringen förhalar i frågan om staplade visstidsanställningar. Det säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, och förnekar bestämt att det förekommer någon överenskommelse mellan parterna om en ny undersökning av visstiderna.
Johanna Rovira Publicerad

Uppgifterna om att regeringen kommit överens med arbetsmarknadens parter om att ånyo ta itu med visstidsanställningarna har förnekats av både arbetsgivare och fack. Strax före jul träffades dock parterna, men bara för att bli informerade av arbetsdepartementets tjänstemän om att regeringen tänker genomföra en undersökning av staplade visstider hos en och samma arbetsgivare.

- Det finns absolut ingen överenskommelse, det har man fått om bakfoten, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, som var med på mötet.

- Tjänstemännen informerade om en ganska meningslös statistikövning som inte förändrar något i sak. Frågan gäller inte hur vanligt det är utan OM svenska regler kan missbrukas, vilket vi visat att de kan.

EU-kommissionen anser också att systemet för visstidsanställningar kan missbrukas och har hotat med stämning i EU-domstolen om inte Sverige ändrar reglerna. Statsministern skrev i höstas ett brev till Johannes Laitenberger, kabinettschef hos EU-kommissionens ordförande, men svaret från denne hemligstämplades.

I går, den 8 januari, rapporterade SR Ekot att de hade tagit del av brevet och menade att det inte finns mycket hopp att hämta när det gäller att undvika EU-domstolen.

- Kommissionen verkar ju stå på sig, säger Samuel Engblom.

- Regeringen försöker uppenbarligen vinna tid i hopp om att det ska bli en ny kommission efter valet till Europaparlamentet om några månader.

Parternas ansvar

Kollega har tidigare rapporterat om turerna kring staplandet av visstider.
Vid en interpellationsdebatt i riksdagen i september 2013 hävdade dåvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström bland annat att det var upp till arbetsmarknadens parter att hantera eventuella missbruk av det befintliga regelverket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.