Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen överenskommelse om visstider

Regeringen förhalar i frågan om staplade visstidsanställningar. Det säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, och förnekar bestämt att det förekommer någon överenskommelse mellan parterna om en ny undersökning av visstiderna.
Johanna Rovira Publicerad

Uppgifterna om att regeringen kommit överens med arbetsmarknadens parter om att ånyo ta itu med visstidsanställningarna har förnekats av både arbetsgivare och fack. Strax före jul träffades dock parterna, men bara för att bli informerade av arbetsdepartementets tjänstemän om att regeringen tänker genomföra en undersökning av staplade visstider hos en och samma arbetsgivare.

- Det finns absolut ingen överenskommelse, det har man fått om bakfoten, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, som var med på mötet.

- Tjänstemännen informerade om en ganska meningslös statistikövning som inte förändrar något i sak. Frågan gäller inte hur vanligt det är utan OM svenska regler kan missbrukas, vilket vi visat att de kan.

EU-kommissionen anser också att systemet för visstidsanställningar kan missbrukas och har hotat med stämning i EU-domstolen om inte Sverige ändrar reglerna. Statsministern skrev i höstas ett brev till Johannes Laitenberger, kabinettschef hos EU-kommissionens ordförande, men svaret från denne hemligstämplades.

I går, den 8 januari, rapporterade SR Ekot att de hade tagit del av brevet och menade att det inte finns mycket hopp att hämta när det gäller att undvika EU-domstolen.

- Kommissionen verkar ju stå på sig, säger Samuel Engblom.

- Regeringen försöker uppenbarligen vinna tid i hopp om att det ska bli en ny kommission efter valet till Europaparlamentet om några månader.

Parternas ansvar

Kollega har tidigare rapporterat om turerna kring staplandet av visstider.
Vid en interpellationsdebatt i riksdagen i september 2013 hävdade dåvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström bland annat att det var upp till arbetsmarknadens parter att hantera eventuella missbruk av det befintliga regelverket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.