Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Högre krav ska ställas på bolagsstyrelser

Näringslivet gör ett försök till självsanering. En ny styrelsekod ska höja kompetensen i bolagsstyrelserna. Samtidigt annonseras höjda arvoden och motstånd mot könskvotering.
Publicerad
Mot bakgrund av IT-bubblan och företagsskandaler ska större krav ställas på ledamöterna i bolagsstyrelserna. Därför har Styrelseakademin, med närmare 2 000 representanter för näringslivet, tagit fram en vägledning till god styrelsesed. Syftet med en gemensam kod är också att undvika lagstiftning.
Styrelserna bör bli mer effektiva och professionella. För detta krävs ökad kunskap, mer tid, bredare kompetens och fler oberoende ledamöter. Något som ska ge plats för fler kvinnor, kvotering avvisas.
- Kvotering gör att kompetensen kan komma att ifrågasätts, säger Lars-Åke Helgesson, ordförande i Styrelseakademin.
Resultatet av bolagsstyrelsernas arbete bör utvärderas systematiskt, de som inte uppfyller kraven ska lämna styrelsen.
Även om de fackliga representanternas roll regleras i lagstiftningen bör även samma krav ställas på dem.
Höjda krav på ledamöterna motiverar också högre ersättning, enligt Styrelseakademin. Men det är något som inte ska kopplas samman med kommande avtalsrörelse.
- Det ska inte ses i löneförhandlingsperspektivet. I dag är arvodena låga, de ska höjas om kraven ökar på kompetens och att mer tid ägnas åt styrelsearbetet, säger Lars-Åke Helgesson.
Styrelsens storlek bör begränsas jämfört med i dag.
Koden för god styrelsesed har presenterats för Näringslivets Börskommitté, Näringsdepartementet, Stockholmsbörsen och Aktiespararna. Men om detta kommer att resultera i mer än en debatt är oklart.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."