Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fortsatt oklart om lönesänkningar

Avtalen för IT- och telekombranschen fungerar som en spärr mot lönesänkningar, enligt Sif.Men Almegas Göran Trogen hävdar att avtalets karaktär är oförändrad och att rättsläget för lönesänkningar är lika ovisst som tidigare.
Publicerad
Sif hävdar att skrivningarna om löneökningar på 2,6 procent för IT-branschen och 2,8 procent för telekombranschen samt en garanterad löneökning om 205 kronor hindrar arbetsgivarna från att sänka lönerna.
- Det viktigaste är att avtalet är förpliktande, säger Ulf Åkesson, som är förbundsjurist på Sif.
Här stödjer sig Sif på ett fall i Arbetsdomstolen, AD. Där angav kollektivavtalet att arbetsgivaren ska höja lönen. Men OK Biva sänkte lönen genom individuella överenskommelser.
- AD fann att arbetsgivaren under avtalsperioden skulle lägga ut löneökningen samt vidmakthålla löneökningen under hela avtalsperioden. Genom sänkningen har arbetsgivaren inte vidmakthållit löneökningen under hela perioden, säger Ulf Åkesson.
Slutsatsen blir att den lön man har efter löneökningen enligt kollektivavtalet inte får sänkas. Om så sker är det ett brott mot kollektivavtalet.
Under hösten har IT-konsultföretag som Cell Network och Modul1 sänkt de anställdas löner genom att göra upp direkt med de anställda.
- I princip är det kollektivavtalsbrott, säger Ulf Åkesson och hänvisar till mbl paragraf 27 som säger att avtal är ogiltigt i den mån de strider mot kollektivavtal.
Men Sif har ännu inte drivit någon tvist till AD. För att det ska bli aktuellt måste någon ha blivit uppsagd för att han vägrat gå med på att sänka lönen.
Almega hävdar att läget är oförändrat.
- Det nya löneavtalet har inte ändrat rättslig karaktär vad gäller frågan om lönesänkningar skulle vara ett avtalsbrott eller ej. Det är fortfarande en oklar fråga rättsligt sett. Frågan hänger i sin tur samman med andra förhållanden i det aktuella fallet som omplaceringar, nya befattningsinslag m m, säger Göran Trogen.
Almega kommer, enligt Trogen, inte att driva något fall med påståendet att avtalet ger arbetsgivaren möjlighet till ensidiga lönesänkningar. Han hänvisar till Almegas rådgivning:
- I vår rådgivning rekommenderar vi företag som måste anpassa sina lönekostnader att söka frivilliga överenskommelser med medarbetarna.
Civilingenjörsförbundet, som tidigare saknat siffror i avtalen, har nu fått in det i avtalen för IT- och telekom i syfte att motverka lönesänkningar.
- Att ha en siffra i avtalet upplevs som säkrare. Det gör det lättare för de lokala klubbarna. Om man inte kommer överens om annat ska det åtminstone bli detta, säger Göran Hamrin, förhandlingschef på Civilingenjörsförbundet. Han menar att individgarantin i Sifs avtal innebär ett förstärkt skydd.

CHRISTINA SWAHN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.