Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förlikning med Bemannia

Unionens tvist med bemanningsföretaget Bemannia är löst. I våras stämde Unionen Bemannia på över 4 miljoner kronor för avtalsbrott. Nu har parterna gjort upp, men hur förlikningen ser ut är hemligt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Stil i Arbetsdomstolens lokaler.
Till Arbetsdomstolens lokaler nådde aldrig Unionens stämning mot Bemannia, då förlikning nåtts på vägen. Foto: Claudio Bresciani/TT

Efter att ha förhandlat i ett år stämde Unionen Bemannia i Arbetsdomstolen våras. Tvisten handlade om vilken lön de anställda på bemanningsföretaget skulle ha.

Enligt Unionen ska de ha månadslön och prestationslön. Men i avtalet finns en undantagsregel som säger att det går att komma överens om en annan löneform om det finns särskilda skäl. Unionen hävdade att Bemannia, utan att komma överens med facket, i stället betalat sina anställda per timme.

På så vis skulle 57 medlemmar ha gått miste om 1,4 miljoner kronor i lön. Därtill yrkade Unionen allmänt skadestånd till medlemmarna på 420 000 kronor för brott mot semesterlagen och avtalsbrott om semesterlön, och allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott på 1 710 000 kronor.

Till det kom ett skadeståndskrav till förbundet på en halv miljon kronor.

Enligt tidningen Publikt, som har tagit del av Arbetsdomstolens dagboksansteckningar, har parterna nått en förlikning efter förhandlingarna som pågått åtminstone sedan i juni. Hur förlikningen ser ut är hemligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.