Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förflyttad reporter till AD

SVT Östnytts reporter uttryckte en åsikt i en regionalpolitisk fråga på Facebook och förflyttades. Nu har förlikningsförsöken mellan SVT och Unionen misslyckats. I februari väntar i stället huvudförhandling i Arbetsdomstolen.
- Det är en viktig principfråga, säger Unionens förbundsjurist Lars Åström.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Jonas Ekströmer/TT

Det var i slutet av förra året som reportern och programledaren Mikael Wadström fick veta att en diskussion han hade haft på sin privata Facebooksida ansågs strida mot SVT:s policy om sociala medier.

Trots att han omedelbart tog bort diskussionstråden från sin Facebooksida fick Mikael Wadström en skriftlig varning och blev omplacerad.

- Jag har förståelse för att det finns särskilda regler för SVT:s verksamhet och att det är viktigt att man inte ska kunna ifrågasätta SVT:s opartiskhet. Men det här är en fråga om yttrandefrihet, säger juristen Lars Åström.

- Även privatanställda måste få ha åsikter, det gäller också dem som jobbar på SVT. Det måste finnas något skydd för dem.

Det Mikael Wadström skrev om på Facebook rörde placeringen av ett regionkommunkontor. Skulle det hamna i Norrköping eller Linköping?

- Han ansåg att man från Linköpings sida fått alltför mycket av de offentliga resurserna.  SVT har en policy som går ut på att man inte får ta ställning privat varken i partipolitiska eller kontroversiella frågor. Men det här bryter inte mot det på något sätt, säger Lars Åström.

I våras stämde Unionen SVT för brott mot kollektivavtalet. Enligt Unionen ska SVT genom sitt agerande ha betett sig illojalt mot den anställde, vilket strider mot avtalet. Efter att parterna mötts i en inledande förhandling utan framgång står det klart att målet går vidare.

- Man kan konstatera att det inte finns något intresse varken från oss eller motparten att göra upp. Vi tycker att det är bra att det avgörs i rätten, då får vi veta vad som gäller och hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.