Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler får inflytande när mbl EU-anpassas

Den svenska lagen om medbestämmande är en av de mest heltäckande i Europa. Men när ett nytt EU-direktiv införs våren 2005 måste den skärpas på två punkter, anser regeringens utredare Lena Svenaeus.<br />
Publicerad
På förekommen anledning arbetar EU-kommissionen med att stärka arbetstagarnas inflytande i Europa. Det har förekommit uppsägningar och företagsflyttar utan att personalen fått information och getts chansen att säga sin mening.
- Det handlar om att införa ett slags mbl i alla EU-länder, säger Lena Svenaeus, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, som utreder hur svensk lagstiftning ska anpassas till direktivet.
När kommissionen först blev varse problemen försökte man driva igenom kollektivavtal på EU-nivå, men det lyckades man inte med. I stället kommer nu ett direktiv med miniminivåer på bland annat inflytande och rätt till information.
- Det blir ett visst gnissel när man ska få systemen att gå ihop, men direktivet tillåter viss nationell anpassning, så det kan se väldigt olika ut i olika länder, säger Lena Svenaeus.
Hon har i sin utredning funnit en lucka i svensk lagstiftning i jämförelse med direktivet.
- I 19:e paragrafen i mbl regleras rätten till allomfattande information, som rör bland annat företagets utveckling. I Sverige är den knuten till att det finns kollektivavtal. I direktivet har alla fackliga representanter rätt till fortlöpande information, alltså även på företag där det saknas avtal.
Av rätten till information följer rätten till ledighet när informationen ska ges. Det är på dessa två punkter som svenska medbestämmandelagen föreslås skärpas.
- På alla andra punkter måste jag säga att svensk arbetsrätt är bättre än EG-direktivet, säger Lena Svenaeus.
På måndag ska utredningen presenteras för arbetslivsminister Hans Karlsson. Direktivet ska vara genomfört i mars nästa år.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.