Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler får inflytande när mbl EU-anpassas

Den svenska lagen om medbestämmande är en av de mest heltäckande i Europa. Men när ett nytt EU-direktiv införs våren 2005 måste den skärpas på två punkter, anser regeringens utredare Lena Svenaeus.<br />
Publicerad
På förekommen anledning arbetar EU-kommissionen med att stärka arbetstagarnas inflytande i Europa. Det har förekommit uppsägningar och företagsflyttar utan att personalen fått information och getts chansen att säga sin mening.
- Det handlar om att införa ett slags mbl i alla EU-länder, säger Lena Svenaeus, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, som utreder hur svensk lagstiftning ska anpassas till direktivet.
När kommissionen först blev varse problemen försökte man driva igenom kollektivavtal på EU-nivå, men det lyckades man inte med. I stället kommer nu ett direktiv med miniminivåer på bland annat inflytande och rätt till information.
- Det blir ett visst gnissel när man ska få systemen att gå ihop, men direktivet tillåter viss nationell anpassning, så det kan se väldigt olika ut i olika länder, säger Lena Svenaeus.
Hon har i sin utredning funnit en lucka i svensk lagstiftning i jämförelse med direktivet.
- I 19:e paragrafen i mbl regleras rätten till allomfattande information, som rör bland annat företagets utveckling. I Sverige är den knuten till att det finns kollektivavtal. I direktivet har alla fackliga representanter rätt till fortlöpande information, alltså även på företag där det saknas avtal.
Av rätten till information följer rätten till ledighet när informationen ska ges. Det är på dessa två punkter som svenska medbestämmandelagen föreslås skärpas.
- På alla andra punkter måste jag säga att svensk arbetsrätt är bättre än EG-direktivet, säger Lena Svenaeus.
På måndag ska utredningen presenteras för arbetslivsminister Hans Karlsson. Direktivet ska vara genomfört i mars nästa år.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar