Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Färre går på fackliga möten

Antalet sifare som har fackliga uppdrag har minskat de senaste tio åren. Samtidigt befarar alltfler att ett förtroendeuppdrag skulle försämra chanserna till karriär, visar en LO-rapport.
Publicerad
Det absolut vanligaste skälet till att inte ta ett fackligt uppdrag är att man har för mycket att göra på fritiden. Ändå är det fler som är bredda att engagera sig. Av dem som inte har ett fackligt uppdrag var det 3 procent som 1993 var villiga att ta ett jämfört med 10 procent 2002. Men den stora majoriteten som inte vill ta några uppdrag är i stort sett oförändrad.
Under samma period har deltagandet i fackliga möten minskat med 22 procent. De som ofta går på möten gör det i samma utsträckning. Antalet som yttrat sig har också minskat.
Fler än tidigare uppger att det finns ett lokalt fack på arbetsplatsen men färre känner någon facklig representant. För att påverka eller få information tog nästan hälften i fjol kontakt med facket, trots att de själva inte var aktiva. Inom Sif har det fackliga intresset bland dem som inte är aktiva ökat från 55 till 59 procent de senaste tio åren. Andelen fackligt ointresserade har varit relativ konstant under samma period.
Enligt LO:s undersökning, som bygger på SCB:s intervjuer med 7 000 personer våren 2002, läste i fjol 23 procent större delen av innehållet i Siftidningen, vilket kan jämföras med 25 procent för tio år sedan. Fler läser större delen av innehållet samtidigt som färre bara bläddrar i den. Men andelen som inte läser tidningen har ökat från 4 till 8 procent. Vad det gäller TCO är det de fackligt aktiva som läser tidningen flitigast.
Samtidigt visar siffror från Orvesto Konsument att Siftidningen aldrig haft så många läsare som första kvartalet i år då Siftidningen hade 357 000 läsare, vilket kan jämföras med 328 000 under motsvarande period 2002 och 317 000 året dessförinnan.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.