Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Färre går på fackliga möten

Antalet sifare som har fackliga uppdrag har minskat de senaste tio åren. Samtidigt befarar alltfler att ett förtroendeuppdrag skulle försämra chanserna till karriär, visar en LO-rapport.
Publicerad
Det absolut vanligaste skälet till att inte ta ett fackligt uppdrag är att man har för mycket att göra på fritiden. Ändå är det fler som är bredda att engagera sig. Av dem som inte har ett fackligt uppdrag var det 3 procent som 1993 var villiga att ta ett jämfört med 10 procent 2002. Men den stora majoriteten som inte vill ta några uppdrag är i stort sett oförändrad.
Under samma period har deltagandet i fackliga möten minskat med 22 procent. De som ofta går på möten gör det i samma utsträckning. Antalet som yttrat sig har också minskat.
Fler än tidigare uppger att det finns ett lokalt fack på arbetsplatsen men färre känner någon facklig representant. För att påverka eller få information tog nästan hälften i fjol kontakt med facket, trots att de själva inte var aktiva. Inom Sif har det fackliga intresset bland dem som inte är aktiva ökat från 55 till 59 procent de senaste tio åren. Andelen fackligt ointresserade har varit relativ konstant under samma period.
Enligt LO:s undersökning, som bygger på SCB:s intervjuer med 7 000 personer våren 2002, läste i fjol 23 procent större delen av innehållet i Siftidningen, vilket kan jämföras med 25 procent för tio år sedan. Fler läser större delen av innehållet samtidigt som färre bara bläddrar i den. Men andelen som inte läser tidningen har ökat från 4 till 8 procent. Vad det gäller TCO är det de fackligt aktiva som läser tidningen flitigast.
Samtidigt visar siffror från Orvesto Konsument att Siftidningen aldrig haft så många läsare som första kvartalet i år då Siftidningen hade 357 000 läsare, vilket kan jämföras med 328 000 under motsvarande period 2002 och 317 000 året dessförinnan.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar