Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig international ställer sig inte bakom Sifs nya ramavtal

Sif har för första gången på egen hand och utan andra fackliga organisationer arbetat fram ett ramavtal. Avtalet med Duni bygger på ILO:s åtta kärnkonventioner, bland annat förbud mot barnarbete och rätt för arbetare att organisera sig. <br />
Publicerad
Det var Duni och Sifklubben i Halmstad som kontaktade Sifs internationella enhet för att söka hjälp att ta fram ett avtal. Det har tagit ett år, men nu är det i hamn. Internationalen ICEM ställer sig dock inte bakom avtalet.
- Av något skäl valde ICEM att, i stället för att ha fruktbara synpunkter på avtalet, lägga ett motförslag som var så vitt skilt från det vi hade förhandlat fram att det inte var värt att diskutera, säger Bert Zetterberg, internationell sekreterare på Sif.
Att ICEM väljer att inte stå bakom avtalet ser han inte som ett stort nederlag. Avtalets betydelse är inte mindre för det.
Utöver löftet att leva upp till de åtta kärnkonventionerna förbinder sig Duni att hålla vissa nivåer på arbetsmiljö och arbetstider, samt erkänner arbetstagarnas rätt till information.
- För mer nationella företag är det här inga svåra frågor. Problemen börjar när man jobbar med företag på andra håll i världen, och det gör Duni, säger Bert Zetterberg.
- Det är Dunis skyldighet att se till att avtalet efterlevs på alla enheter man själv äger och driver, samt underleverantörer, säger Bert Zetterberg.
Sif kommer att göra en årlig revision för att se att alla enheter har fått information om avtalet och dess innebörd, samt att det efterlevs.
1985 tecknade det franska livsmedelsföretaget Danone det första ramavtalet. Sedan dess har de blivit 42 stycken. Sif för diskussioner med flera företag om ramavtal.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.