Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket vill ha avtal om etiska riktlinjer

De svenska företagen måste ta sitt ansvar för miljön och mänskliga rättigheter. Därför träffar regeringen idag representanter för ett 40-tal svenska företag för att debattera etik. Men endast en diskussion räcker inte anser facket.
Publicerad
Swedish Social Compact är ett initiativ taget av den svenska regeringen. I ett brev uppmanas 500 av de största svenska företagen att tillsammans med regeringen verka för mänskliga rättigheter. Till mötet idag kommer bland annat Ikea, Pharmacia, Skanska och Volvo.
Projektet innebär att regeringen publicerar information på en särskild hemsida, sprider exempel på etiska företag och ger råd. Företagen förbinder sig i sin tur att stödja OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact.
De fem största fackförbunden uppmanar nu regeringen att ta Swedish Social Compact ett steg vidare och upprätta regelrätta avtal med de medverkande företagen. De anser att det är enda sättet att garantera en uppföljning av de överenskommelser som gjorts.
- Från fackligt håll har vi jobbat med dessa frågor i många år. Vi deltar gärna i initiativ som Swedish Social Compact eftersom det är positivt att problemen diskuteras. Men vi vill se avtal, säger Bert Zetterberg, internationell sekreterare på Sif.
Organisationen Svenskt Näringsliv ställer sig frågande till varför globala diskussioner överhuvudtaget ska föras på nationell nivå. Bert Zetterberg försvarar dock initiativet.
- Vi ser inte saken riktigt på samma sätt. Utan att peka ut något företag, speciellt inte svenskt, kan man konstatera att det dagligen sker övergrepp mot anställda på olika håll i världen.

ALESSIA WISTÉN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.