Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket passivt i bolagsstyrelsen

Svenska fackföreningar är dåliga på att utnyttja rätten att sitta med i företagens styrelser, visar en studie som Rapport har genomfört. Över hälften av börsens cirka 300 företag saknar fackliga representanter.
Publicerad
Där det finns representanter från facket i styrelsen saknas tydliga riktlinjer för hur de ska agera.
- Facket tappar terräng, säger företagsekonomen Klas Levinson på Arbetslivsinstitutet som också studerat fackets medverkan i företagens beslutsprocesser.
- Om man jämför med våra siffror från 1996 är de fackliga representanterna mer passiva i dag. Dessutom är allt färre av de yngre företagsledarna positiva till samarbete med de anställda. En orsak kan vara att utbildningarna, till exempel på Handels, i allt för liten grad handlar om samarbetet med de anställda.
Fackklubbarna får tillsätta minst två personer i styrelsen i företag med mer än 25 anställda. Men bara fyra av de tio tillfrågade fackliga styrelserepresentanterna i Rapports studie hade någon gång reserverat sig mot ett beslut. När det gäller personalneddragningar hade bara två av tio reserverat sig.
- De anställdas passivitet i beslutsprocesserna kan också bero på att de kommer in senare, när styrelsen är närmare ett beslut, vilket gör det svårare att påverka, förklarar Klas Levinson.
- Dessutom tycks även de fackligas kunskaper ha blivit sämre. Det finns ingen central utbildning i medbestämmande längre och förbunden har inte alltid egna utbildningar. Fackets representanter kanske också får för litet stöd i sitt agerande. Att sitta isolerad i viktiga frågor är inte lätt.

ANNA HAMMARBÄCK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.