Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket passivt i bolagsstyrelsen

Svenska fackföreningar är dåliga på att utnyttja rätten att sitta med i företagens styrelser, visar en studie som Rapport har genomfört. Över hälften av börsens cirka 300 företag saknar fackliga representanter.
Publicerad
Där det finns representanter från facket i styrelsen saknas tydliga riktlinjer för hur de ska agera.
- Facket tappar terräng, säger företagsekonomen Klas Levinson på Arbetslivsinstitutet som också studerat fackets medverkan i företagens beslutsprocesser.
- Om man jämför med våra siffror från 1996 är de fackliga representanterna mer passiva i dag. Dessutom är allt färre av de yngre företagsledarna positiva till samarbete med de anställda. En orsak kan vara att utbildningarna, till exempel på Handels, i allt för liten grad handlar om samarbetet med de anställda.
Fackklubbarna får tillsätta minst två personer i styrelsen i företag med mer än 25 anställda. Men bara fyra av de tio tillfrågade fackliga styrelserepresentanterna i Rapports studie hade någon gång reserverat sig mot ett beslut. När det gäller personalneddragningar hade bara två av tio reserverat sig.
- De anställdas passivitet i beslutsprocesserna kan också bero på att de kommer in senare, när styrelsen är närmare ett beslut, vilket gör det svårare att påverka, förklarar Klas Levinson.
- Dessutom tycks även de fackligas kunskaper ha blivit sämre. Det finns ingen central utbildning i medbestämmande längre och förbunden har inte alltid egna utbildningar. Fackets representanter kanske också får för litet stöd i sitt agerande. Att sitta isolerad i viktiga frågor är inte lätt.

ANNA HAMMARBÄCK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.